|
|
7.4.2017 / Landsbygdens Folk
katarina lassheikki på trädgårdsförbundet: Alternativen är ännu dyrare
Sakkunniga Katarina Lassheikki på Trädgårdsförbundet suckar lite då hon hör temat för dagens frågor.
- Det går inte en dag utan att jag diskuterar IP-certifiering med odlarna, säger hon.
Till dags dato har drygt 180 gårdar fått sina IP-certifikat. Medräknat de som beställt auditering och ännu väntar så är omkring 270 gårdar med i processen.
Antalsmässigt är det en bråkdel av alla trädgårdsföretagen som är ungefär 3.000. Men det är de största som gått i spetsen, de som levererar varor till stora butikskedjor. Främst till Lidl som nu alltså klart krävt certifierade varor, medan S- och K-gruppens centralaffärer inte kommit med några klara krav.
Lassheikki förstår odlarnas frustration över att det blir mer än dubbelt dyrare med IP-certifiering (SMAK) än med Kvalitetsgård - men de är inte samma sak.
- Kvalitetsgård innehåller frågor som spänner över ett brett fält inklusive miljöfrågor, energihushållning, arbetarskydd och utveckling av gårdens verksamhet. IP-certifiering går på djupet med alla frågor som rör produktsäkerhet, det är det som handeln är intresserad av.
Intyget över Kvalitetsgårdsauditering kan föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter rf själv bevilja efter auditering som görs av rådgivare som föreningen själv utbildat.
Men ett certifierat kvalitetssystem inkluderar flera oberoende parter: En som äger och övervakar standarden (i det här fallet Sigill kvalitetssystem AB), ett ackrediterat certifieringsbolag som gör auditeringarna (SMAK Certifiering AB), en statlig myndighet som övervakar att det görs på ett enhetligt sätt och i just det här fallet behövs också en nationell representant för standarden som översätter och administrerar den - i det här fallet just Trädgårdsförbundet.
- Det här är ett osynligt men ganska digert jobb, säger Lassheikki. Allt material, frågor och stödmaterial skall finnas på två språk, rådgivningen och standarden skall hela tiden utvecklas. Vi förhandlar också med Sigill och för fram våra synpunkter för att standarden skall vara sådan att den går att tillämpa i Finland.
Det finns alternativ till IP Frukt och Grönt certifiering - men de blir enligt Lassheikki ännu dyrare. Handeln skulle egentligen önska att man gick efter GlobalGAP, ett ännu mera omfattande system.
En annan möjlighet som undersökts var att utveckla Kvalitetsgård till ett certifierat kvalitetssystem med auditeringar vartannat år istället för vart femte som nu, och med stat och certifieringsbolag involverade.
- Men man kom snabbt fram till att skulle kostnaderna skulle ha blivit ännu större. Samarbetet med Sigill som redan hade ett ackrediterat system visade sig bli kostnadseffektivast för oss i Finland, säger Lassheikki.
Mathias Luther
luther@infopr.fi
|
|
