|
|
17.3.2017 / Landsbygdens Folk
Brist på ekologiska havreodlare
I slutet av förra veckan fick Nyman också höra rykten om att det kommer in havre från Estland till våra spannmålskvarnar.
- Det är ju litet tråkigt att vi måste importera estnisk havre när vi skulle kunna odla det själva. Marknaden för ekohavre har vuxit snabbare än vad odlarna hunnit sadla om till ekologiskt.
Enligt Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s prognoser ökar havrearealen bara måttligt den kommande säsongen, trots att havre idag är mycket efterfrågat.
- De flesta odlare verkar tänka i traditionella banor inför sådden. Det är synd, eftersom vi borde följa marknaden och producera det som marknaden efterfrågar. Vi kan inte fortsätta som förut då både priset och lönsamheten på den konventionella sidan bara går neråt, säger Nyman.
Havre lätt att odla
Ointresset för havre kan enligt Nyman till viss del bero på att man till och med här i södra Finland hade problem med mögeltoxiner i fjol på grund av det regniga vädret i augusti. En annan orsak kan vara att man inte alls vill ha havre i växtföljden på grund av rädslan för flyghavre. En tredje nackdel med havre är att den är skrymmande och fordrar en stor lagervolym.
- Men bortsett från det här är havre ju den spannmålssort som är lättast att odla.
Förr odlades havre främst som djurfoder och man sådde det på sämre marker, men i dag ökar efterfrågan, framför allt på livsmedelshavre. I livsmedelshavre eftersträvas större kärnstorlek, lägre skalhalt och därmed en högre hektolitervikt.
- Man får vanligen en riktigt fin skörd om man satsar på havren och sår den på bra mark, säger Nyman. Finsk havre är också väldigt efterfrågad på världsmarknaden.
Lönsammare odla ekologisk havre
För närvarande finns det inte tillräckligt många bönder som odlar ekologisk havre i Finland.
- Trots att förutsättningarna för ekoproduktion inte är de allra lättaste i södra Finland på grund av våra lerjordar och brist på djurgårdar, så finns det ändå ett intresse för att sadla om.
Många spannmålsgårdar, också stora sådana, överväger enligt Nyman för närvarande allvarligt att gå över till eko, eftersom lönsamhetsbokföringen tydligt visar mycket bättre siffror för den ekologiska odlingen än för den konventionella.
Svänger man om till ekoproduktion skall man gå en femdagars ekokurs innan man lämnar in sin ansökan, och först tredje året efter start kan man sälja produktionen som ekologisk.
- Men priset man får för ekohavre är som sagt för tillfället 2,5 gånger högre gentemot konventionellt odlad havre.
I regeringens jordbrukspolitiska målsättning finns inskrivet att den ekologiska åkerarealen ska uppta 20 procent av Finlands odlingsareal före år 2020. I dag ligger siffran på omkring 10 procent.
"Vi borde synas på marknaden"
- Det är en riktig boom på gång gällande havre och därför skulle det nu gälla för den enskilda odlaren att försöka mätta den efterfrågan, upprepar Nyman och påminner om att det också i dag finns en klar marknad för både helt glutenfri havre för dem som lider av celiaki, samt för så kallad ren havre, där det tillåts finnas små spår av andra spannmålsslag.
Renhetskravet för så kallad ren havre är ungefär detsamma som för utsädesodlare har för sitt certifierade utsäde.
- I Tyskland finns det många kvarnar som har specialiserat sig på det här.
Havre är också på tapeten då det gäller utvecklandet av så kallade spetsprodukter.
- Havre har många goda egenskaper och därmed många användningsmöjligheter. Industrin borde jobba aktivt med att försöka ta fram innovationer och skapa så kallade spetsprodukter, eftersom det bästa skulle vara att både odla havren här i Finland och se till att förädlingen till spetsprodukter sker här, konstaterar Nyman.
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
|
|
