|
|
17.3.2017 / Landsbygdens Folk
Nya boveteodlare efterfrågas
Med dagens låga spannmålspriser är kvarnföretagare Markku Vitikainen förvånad över att inte flera odlare satsar på alternativa grödor. Själv driver han Finlands enda bovetekvarn Keskisen Mylly i samarbete med boveteandelslaget Pohjois-Pirkanmaan Tattariosuuskunta.
- Man kan säga att kvarnen lever i symbios med andelslaget, säger Vitikainen. De ordnar kontrakt med odlarna, och håller kontakt med kvarnen så vi kan driva vår verksamhet.
Vitikainen grundade bovetekvarnen 1995. Först var bovetet en marginalgröda som i princip bara köptes av celiakiker, men i dag är läget ett annat.
- Våra produkter köps av alla och den glutenfria trenden märks. Det är fint att i synnerhet yngre människor intresserat sig för matlagning och matens ursprung. Vi skulle gärna få med flera odlare, för nu räcker råvaran knappt till de produkter vi har på marknaden.
För tillfället har omkring 85 odlare kontrakt med andelslaget, och i fjol odlades 1.250 hektar bovete i Finland. Målet är att komma upp i 1.500 hektar sommaren 2017.
- Blir det mera skulle jag gärna testa flera sorters bovetepasta. Men redan i dag får vi säga nej till intresserade uppköpare för allt är slutsålt. Allt vi får in går åt.
Kan lyckas väldigt bra
Boveteandelslaget talar också gott om bovete som odlingsväxt, även om skördarna kan variera från år till år. Juha Anttila är ordförande för andelslaget och är själv boveteodlare sedan 20 år tillbaka.
- Det är en intressant gröda. Jag har räknat att det omkring 20 procent av gångerna knappt blivit någon skörd alls, men när det lyckas kan man komma upp till väldigt bra inkomster med små insatser.
Bovete utnyttjar effektivt näringsämnena i marken och kräver knappt gödsling eller växtskydd. Genomsnittsskörden är 600 kilo per hektar, men goda år har man kommit upp till 2.000 kilo. Det som förutsätts är att bovetet är 100 procent glutenfritt.
- Därför är odlingen helt kontraktsbaserad, eftersom vi på så sätt kan övervaka produktionen.
För att bli medlem i boveteandelslaget betalar man en medlemsavgift på 500 euro, samt 100 euro per odlingsandel på 600 kilo bovete.
- Producerar du mera lönar det sig att köpa flera andelar, eftersom vi betalar tillägg för den skörd som ingår i odlingsandelen.
Odlingsandelarna är engångsposter som dras av när odlaren får betalt för levererad vara. Från varje betalningsdel går 10 procent till odlingsandelen tills den är betald.
- Bovetepriserna slås fast på våren när kontrakten görs upp. I dag är priset 700 euro per ton för konventionellt bovete, och 840 euro för ekologiskt bovete.
Webbplats som stöd för odlare
Som medlem får man också tillgång till andelslagets webbplats där man kan följa med hur bovetepartierna behandlas, samt få information om odling, kontrakt och evenemang. På andelslagets webbsida finns en lönsamhetskalkyl som visar skillnader i insatser och lönsamhet för bovete och korn ett genomsnittsår.
- Det behövs mycket mera spannmål för att nå upp till samma vinst. Bovete kräver inte heller växtskydd och knappt någon gödsel.
Det behövs också mindre utsäde, bara 50 kilogram per hektar, vilket är ungefär 160 frön per kvadratmeter. I exemplet har vinsten räknats ut för en genomsnittsskörd på 600 kilo bovete och 3.750 kilo korn. Efter kostnaden för utsäde, växtskydd, gödsel, torkning och transport blir vinsten på AB området 695 euro för bovetet och 532 euro för korn. På C-området är vinsten för bovete 779 euro tack vare det nordliga hektarstödet, och för korn 536 euro.
- På svenskspråkigt håll finns det många fina jordar där bovetet skulle trivas, säger Anu-Maarit Välikoski från Keskisen Mylly. Vi hoppas att många skulle våga sig på att odla bovete ända upp i Österbotten.
För dem som är intresserade är det bara att kontakta andelslaget.
- Man kan bli medlem direkt, eller så kan man testa odlingen i ett år förrän man bestämmer sig, säger Anttila. Utsädet får man via andelslaget, och för tillfälle kan man välja mellan en inhemsk sort, en estnisk eller en lettländsk.
Andelslaget tar emot nya medlemmar året runt, men odlingskontrakten för i år ska göras upp senast 30.4.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
