|
|
10.3.2017 / Landsbygdens Folk
Viltträffar i Nyland - stammarna kunde reduceras
Han hänvisade därför till en "vargträff" i dag klockan 17.30 i det tidigare sjukvårdsinstitutets auditorium på Raseborgsvägen 5.
Älgarna vistas ofta på ett begränsat område
Henrik Lindström som är SLC Nylands representant i styrelsen för det regionala viltrådet i Nyland och själv aktiv jägare framhöll att speciella områden, till exempel tätorter eller nationalparker borde beaktas när man talar on djurstammarnas täthet.
Han är själv granne med nationalparken Sibbo storskog och kan intyga att älgarna huvudsakligen vistas på ett begränsat område.
- Älgar och hjortar räknas per 1.000 hektar, men de vistas ju inte i bostadsområden.
Även i nationalparken är trafiken livlig och därför söker sig hjortdjuren bort till de privata mindre besökta områdena intill nationalparken.
Henrik Lindström underströk också att det är viktigt att man utnyttjar den nya möjligheten i höst att redan från 1 september inleda valljakt vid åker på hjort och älg för att avlägsna sådant vilt som förorsakar skada på odlingar.
- Man ska inte vänta tills den egentliga jakten börjar, ansåg han.
Ännu en viktig sak är att hålla viltstammarna tillräckligt låga på platser där det finns specialodlingar.
Vildsvin en utmaning
En utmaning som blir allt mer akut på flera håll är vildsvinet. Som spridare av den afrikanska svinpesten har djuret dessutom blivit synnerligen oönskat.
- Än så länge lär inte vildsvinen vara en överhängande utmaning i Västnyland, men i Östnyland är problemet redan där, menade Henrik Lindström.
- Inom Hindsby jaktförenings område fanns vildsvin tidigare bara sporadiskt, men i fjol observerade vi en flock på 30 individer. Jägare och markägare är inte helt överens om hur det ska vara, men inte heller alla jägare sinsemellan. Det finns jägare som tycker att man ska låta stammen växa till sig, men det kan vara mycket svårt att reducera den i efterhand.
Vidare ville Henrik Lindström framhålla att markägarna och jägarna måste upprätthålla kontakterna.
- Båda parter behöver varandra.
Kommer i stort sett bra överens
Otto von Frenckell som är ordförande för Södra Skogsrevirets styrelse och har en bakgrund som jägare han också, ansåg att markägare och jägare i stort sett kommer bra överens.
- Planering och förvaltning av viltvården stämmer trots det inte alltid överens med verkligheten, bland annat eftersom vilda djur rör på sig, sade han.
Otto von Frenckell kunde bekräfta Henrik Lindströms erfarenhet att älgarna söker sig till platser där de trivs. Därför ger antal individer per hektar inte alltid en helt korrekt bild av verkligheten.
- Vi har i alla fall diskuterat igenom saken i Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening och Ingå lokalavdelning av SLC Nyland samt den tidigare lokalavdelningen i Snappertuna. Under de diskussionerna har vi kommit fram till att cirka 5-6 älgar i medeltal per tusen hektar är lämpligt, sade han.
I vilket fall som helst så behöver en älg i skogen mat, och beroende på omständigheterna så kan skador inte undvikas. Man borde anmäla skadorna och söka ersättning.
- Jag förstår dock att systemet har drivits till en sådan nivå att det verkar som om folk hellre låter bli. När man ser på statistik över älgskador i skog och mark så gäller det dock bara sådana skador som har anmälts.
Otto von Frenckell var rädd för att vildsvinen kommer att bli en betydligt större utmaning i skogen.
- Hjortarna är inte det stora problemet i skogen, men vildsvinen kan bli det.
Han avrundade med en video på en varg han observerat för två år sedan.
Också nytta med villebråd
Viltchefen Visa Eronen vid Finlands Viltcentrals region Nyland framhöll att man ofta diskuterar skador som viltet förorsakar.
- Men det är viktigt att minnas att det också finns nytta med villebråd, sade han.
Enligt de siffror han visade fram har älgstammen hållits stabil i älgförvaltningsområde Nyland 2, som i stort täcker svenskbygderna i Västnyland. Det är kring 5,5 individer per 1.000 hektar i medeltal.
Han kunde vidare berätta att det är cirka 80 procent av licenserna som utnyttjas i hela Nyland. Det fanns en svacka 2012 då utnyttjandet var nere i under 70 procent, men det har stigit efter det.
Under senare år har skador i skogen och på jordbruket minskat, vilket alltså delvis kan bero på ersättningssystemet.
Visa Eronen kunde också visa att antalet älgkor per tjur har minskat i älgförvaltningsområdet Nyland 2 från närmare 2 till lite på 1 under perioden 2009-2015.
Han påminde även om att ansökningen om älglicenser måste vara inne senast sista april.
80 procent också för vitsvanshjort
För vitsvanshjorten är utnyttjandegraden av licenserna ungefär den samma som för älg, cirka 80 procent.
Men stammen har ökat mycket, nästan fördubblats sedan 2012. Samtidigt har visserligen avskjutningen ökat, men inte tillnärmelsevis lika mycket.
Under samma period har också rådjursstammen ökat betydligt, med cirka en tredjedel och bytet har ökat i ungefär samma takt.
Vildsvinsstammen har likaså ökat. Ännu 2012 var stammen nere i cirka 20 stycken, men inför årsskiftet 2016-2017 var den över 400 individer.
Markägarna kan också ha olika åsikter
Ordföranden för Tenala jaktvårdsförening Henrik Rehn påminde om att det finns olika åsikter också bland markägarna:
- Några vill inte ha vilt på sina ägor och andra vill gärna ha det, sade han. Besluten om stammarnas storlek fattar jaktvårdsföreningarna i samråd med jaktlagen. I de flesta föreningarna finns markägarna med, de har alltså inflytande.
Han påpekade vidare att det är viktigt att få alla marker med i jakten.
I debatten framhöll Anders Örnmark att skadorna på skogsplantor tenderar att öka fastän man håller viltstammarna på samma nivå.
- Det torde bero på att andelen tall och lövträd på den förnyade arealen drastiskt har minskat under de senaste decennierna. Det kan dock delvis bero på ensidig plantering av gran, då skogsägarna reagerat på skadorna i sina tall- och björkplanteringar. Vi gör alltså också själva vissa misstag.
- Om vi slutar plantera trädslag som hjortdjuren tycker om så blir betestrycket högre på den minskade arealen av dugligt vinterfoder. I brist på annat kan hjortdjuren då vara tvungna att ge sig på näringsmässigt sekundära trädslag. Själv anser jag att vi bör plantera mera lövskog än vi gör i dag och att vi även kunde göra det utan överstora risker eller kostnader för plantskydd. Tidigare planterade man bara tall, och nu är det bara gran som gäller.
Anders Örnmark ansåg att de lokala jaktlagen bör försäkra sig om att söka tillräckligt med licenser.
- Man behöver inte använda alla om det visar sig att stammen är mindre än beräknat, men det skulle också vara viktigt att jaktlagen vågar utnyttja alla licenser om älgtillgången är god.
Får man döda en varg i självförsvar?
Flera av deltagarna var intresserade av hur man kan skydda sig mot vargattacker och om man får döda en varg i självförsvar. Visa Eronen svarade att man har rätt att skydda sig själv och sin egendom. Andra alternativ än att döda är i alla fall primära.
- Jag kan också berätta att det har kommit två ansökningar till oss i vinter om att skjuta varg och för den ena beviljade vi lov. Bland annat observationer på gårdsplaner togs i beaktande i beslutsfattandet. Risken för att vargen attackerar människor är liten, men den finns och då får och bör man försvara sig. Om man dödar en varg i en nödsituation som självförsvar eller för att skydda sin egendom undersöker polisen saken och polisen eller åklagaren fattar beslut om vidare åtgärder.
Utifrån en helhetsbedömning bedömer de om handlingen är försvarlig med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter.
Lena Aschan ville veta hur många som hade sett vargspår av de cirka 50 närvarande. Det var ungefär en tredjedel som reste på sig.
- Och hur många har sett en varg? frågade hon vidare.
Då var det en handfull som gav sig tillkänna. Själv råkade hon ut för en individ för en dryg vecka sedan, när hon var ute och red.
- Först tittade vi bara på varandra, men när jag och min häst begav oss iväg hemåt började den följa efter, det var ingen bekväm känsla, säger hon.
Senare har hon observerat två vargar nära gårdens highland boskap.
Urban Silén berättade att en påkörd varg observerats i Bjärnå, och sådana individer kan förorsaka speciellt stora skador.
- Här borde väl jägare och djurskyddare kunna samarbeta om att få slut på den, ansåg han.
Specialodlingar kan skadas
Jim Hermans ville veta vilka specialodlingar som kan skadas när viltstammen växer sig för stor.
Här kunde Henrik Lindström svara att det finns exempel på sallat och ärter. Till det kan man tillägga jordgubbsodlingar och vildsvin som bökar i potatisodlingar.
När det gäller viltutfodring kunde Henrik Lindström berätta att en del av de närvarande på träffen i Borgå kvällen före varit kritiska till riklig utfodring.
- Men om man en gång börjat är det ansvarslöst att sluta mitt i vintern.
Anders Örnmark påminde om att när utfodringen ökar stammen måsta man skjuta bort motsvarande mängd.
- Och så ska man veta hur man utfodrar så att man inte lockar vildsvin till platser där de inte funnits förr.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
