|
|
3.3.2017 / Landsbygdens Folk
Nu är det hög tid att fler börjar odla ekologiskt
Den här vintern har varit en utmaning för Steve Nyholm som driver en ekologisk svingård tillsammans med sonen i Munsala i Nykarleby. Förra årets skörd blev inte optimal och nu råder det dessutom brist på ekologisk spannmål i hela landet.
- Vi har annonserat två veckor i rad i Maaseudun Tulevaisuus att vi köper ekologiskt foder. Proteingrödor har vi lyckats få, men den största utmaningen har varit att få tillräckligt med ekologiskt fodervete och -korn, berättar han.
Konsumtionen har ökat
Bristen på ekologiskt foder beror delvis på den regniga sommaren som var en utmaning för alla odlare. Men enligt Nyholm är den största orsaken att konsumtionen av ekologiskt spannmål har ökat mycket på ett år.
- Senaste år ökade konsumtionen av ekologiskt med 14 procent i Finland. Det är i synnerhet industrin som efterfrågar allt mer havreflingor till müsli och också bageriernas behov av ekologiskt mjöl har ökat stadigt. Ekologiska djurgårdar odlar ofta blandgrödor som korn och havre, eftersom det ger större hektarskördar, medan industrin tar hand om en allt större andel av ren spannmål, säger Nyholm.
Han anser att fler finländska jordbrukare på allvar ska börja överväga eko som ett alternativ. Inte minst med tanke på den dåliga lönsamheten inom dagens jordbruk.
- Det finns ett sug efter eko och priserna på ekologiskt spannmål är mycket högre än för konventionellt. Det är hög tid att vi i Finland börjar odla det som efterfrågas och dessutom till priser som är höga. Det pratas mycket om havre, men förvånansvärt få nämner ekologiskt som ett alternativ trots priserna, säger Nyholm som aktivt sprider budskapet dels som ordförande för SLC:s ekoutskott och inom ramen för projektet EkoNu.
Dubbelt högre priser
Han bläddrar i den senaste prisstatistiken och konstaterar att konventionellt vete har ett medelpris på 145 euro per ton. För ekologiskt vete är priset närmare 350 euro per ton. Det samma gäller för alla andra grödor.
- Ekopriserna är mer än dubbelt högre på alla grödor. Med tanke på att efterfrågan på ekologiskt ökar rekommenderar jag helt klart alla som funderar på att lägga om att göra det. Återigen, det handlar om att odla och producera det som efterfrågas. Hur länge har vi råd att inte göra det?
- Statistiken sedan 2008 från bokföringsgårdar visar också att alla ekologiska produktionsinriktningar är lönsammare än konventionella, säger Nyholm.
Andelen ekologiskt av den totala konsumtionen i Finland är nu uppe i cirka 2 procent. Det är en liten siffra i jämförelse med Sverige (7-8 procent) och Danmark som är upp i 11 procent. Efterfrågan på ekologiska produkter är i Sverige större än utbudet.
- I Sverige gapar hyllorna för ekologiskt tomma i affärerna. Utbudet motsvarar inte efterfrågan. Tänk vilka möjligheter det skulle finnas för export av ekologiska råvaror från Finland. I Danmark planerar man att lägga om 40.000 hektar odlingsareal till ekologisk för att förse Tyskland med ekologisk mat.
- Ekologisk havre är ett annat exempel. Världskonsumtionen ökar med 10 procent per år, vilket är lika mycket som hela den totala ekologiska odlingsarealen i Finland. Möjligheterna är många, säger Nyholm.
Exporterar grisar till Tyskland
- Från vår gård exporteras ekologiska grisar redan till Tyskland. Atria levererar ekologiskt griskött dit. Vi borde på allvar gå in mera för export av ekologiska råvaror för det är en enorm möjlighet. Det är inte längre frågan om en trend. Det är bara att se på de övriga nordiska länderna. Eko är här för att stanna.
Det tar tre år att lägga om produktionen till eko. Först måste odlaren gå en ekokurs som ordnas nu i mars och därefter är det slut med konstgödsel och besprutning.
- Men det sparar också kostnader. Med dagens spannmålspriser för konventionella grödor och att insatsen minimeras eftersom man inte använder konstgödsel eller besprutning förlorar man inte särskilt mycket, påminner Nyholm.
Under det andra årets omläggning kan skörden säljas till ett något högre pris, men inte till fullt ekopris. Det tredje året är skörden ekologisk och odlaren åtnjuter ekopriser.
- Skördarna blir svagare i samband med omläggningen när det inte finns så mycket näring i jorden. Men därefter när jorden har ställt om och odlaren idkar växelbruk växer också humushalten och skördarna ökar.
Fördomar finns
Enligt Nyholm finns ett motstånd mot ekologiskt i Finland och fördomar. En är att man kan dra likhetstecken mellan ogräs och ekologisk odling. Men det är en myt, menar han.
- Våra metoder och kunskaper har också förbättrats. I dag har vi inte särskilt stora problem med ogräs, vilket många tycks tro. Ekologisk odling kan också innebära goda skördar och trots att skördarna i medeltal är mindre än konventionella är det lönsammare att odla ekologiskt på grund av priserna och att insatsen är mindre.
Det som seriösa odlare däremot nu försöker motarbeta är skenodlare, det vill säga ekoodlare som odlar för att lyfta ekostöd.
- Det här tycker vi inte om. Inom ÖSP, SLC, MTK och Pro Luomu har vi diskuterat det här och applåderar exempelvis säljtvång på ekologiska produkter från gården. Skenodling måste bort.
TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
