|
|
24.2.2017 / Landsbygdens Folk
Kommande lagändring gör byggandet lättare inom jord- och skogsbruket
För närvarande behandlar riksdagens miljöutskott förslaget och troligtvis kan utskottet avge sitt betänkande i mitten av mars. Ursprungligen var målsättningen att den nya lagen skulle vara i kraft redan i början av det här året.
SLC är nöjt med att reglerna för byggen i anslutning till gårdarna förenklas.
– Det har länge funnits ett behov av smidigare regler som samtidigt är tillräckligt tydliga, säger SLC-juristen Mikaela Strömberg-Schalin.
Lättare uppföra ekonomibyggnader
Efter ändringen kommer lagen således att innehålla ett tillägg som betyder att man på ett område utan godkänd detaljplan får uppföra ekonomibyggnader som hör till en bostad eller en lantgård, utan att det behövs ett avgörande om planeringsbehovet.
Det här gäller också andra byggnader som behövs i jord- och skogsbruket i anslutning till befintliga landsbygdsföretag.
Hittills har regeln varit den att man måste söka om ett sådant avgörande om planeringsbehovet när man har för avsikt att bygga på ett område där kommunen har konstaterat ett sådant behov.
Det kan till exempel handla om ett byområde, ett område där det finns ett tryck på byggande, som är intill en motorväg eller dylikt. Kommunen har märkt ut de här områdena i byggnadsordningen.
Vidare ställer sig SLC också bakom ändringen att generalplanen ska kunna utgöra grund för beviljande av bygglov även för andra byggnader än bostadshus med högst två bostäder. Det gäller alltså områden som är utan detaljplan.
Utöver egnahemshus och parhus gäller det här småskaligt bostadsbyggande samt arbetsplats- och servicebyggande på landsbygden.
Inte längre tillstånd för miljöåtgärder när man avverkar
En annan viktig lättnad är att tillstånd för miljöåtgärder i skogsbruket slopas för jord- och skogsbruksdominerade områden i kommunernas generalplaner.
– Det här borde nog göra det betydligt lättare att förverkliga planerade stämplingar för de privata skogsägare som har skog på generalplanerområden. Men det är också principiellt viktigt att andra ändamål, till exempel rekreation, inte får begränsa förutsättningarna för att idka skogsbruk. Framöver är det alltså bara skogslagen som gäller för avverkningar och annan skogsvård på de här områdena.
– Naturvärden skyddas på samma sätt som tidigare, men man försöker undvika överlappande lagstiftning, påpekar SLC-juristen Mikaela Strömberg-Schalin.
Kommunen ska åter styra markanvändningen
När det gäller NTM-centralerna så utövar de framöver tillsyn över kommunernas områdesanvändning och byggande bara till den del det berör riksomfattande beslut eller sådana beslut som är betydande på landskapsnivå.
Annars måste centralerna framöver nöja sig med att främja regleringen av kommunernas områdesplanering och byggnadsväsende. De kommer inte längre att både ”främja och styra” den här regleringen så som hittills.
– Ändringarna i NTM-centralernas roll är viktiga också ur principiell synvinkel, förklarar Mikaela Strömberg-Schalin.
SLC har bland annat framhållit betydelsen av att kommunernas bestämmanderätt tryggas när det gäller att styra markanvändningen.
Besvärsrätten begränsas
– På många håll har NTM-centralernas besvärsrätt upplevts som en broms för byggprojekt också på landsbygden, säger Mikaela Strömberg-Schalin. Bland följderna har varit att företagarnas möjligheter att satsa på sina näringar försvåras. Det här gäller inte minst jordbruksnäringen, tyvärr.
NTM-centralernas besvärsrätt begränsas nu enligt lagförslaget till planer och byggnadsordningar.
För rivningslovens del gäller centralernas besvärsrätt bara byggnader av nationell eller landskapsmässig betydelse. I den nuvarande lagen gäller besvärsrätten alla sådana fall där rivningslov krävs.
För undantagsbeslut och avgöranden som berör planeringsbehov begränsas NTM-centralernas besvärsrätt till ärenden som hör till deras verksamhetsområde. I den lag som gäller nu har centralerna besvärsrätt i alla undantagsbeslut som kommunen fattar om planeringsbehov.
När det gäller tillstånd för miljöåtgärder faller centralernas besvärsrätt helt bort.
– Sett från våra näringars synvinkel är det klart att en tillmöteskommande inställning också i kommunen är en förutsättning för att jord- och skogsbruket kan fungera och utvecklas, säger Mikaela Strömberg-Schalin. I och med de aktuella ändringarna i lagförslaget så är emellertid inte längre NTM-centralerna bromsen på samma sätt, som hittills varit fallet.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
