|
17.2.2017 / Landsbygdens Folk
EU-länderna manas till ansvar i GMO-beslut
På tisdagen lade kommissionen fram sitt redan aviserade ändringsförslag för arbetet i kommittéerna. De enskilda medlemsländerna ska i framtiden förmås att ta ett starkare ansvar då kontroversiella frågor behandlas.
Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker pekade redan i fjol på missförhållandet att EU-länderna tvingar kommissionen till obekväma beslut fastän de inte själva kan enas om att förbjuda eller inte förbjuda herbicider som innehåller glyfosat.
För kommissionen är sitsen svår. I flera fall, som vid omröstningen om glyfosat, kan ett EU-beslut förhalas onödigt länge då inte ens kommissionen längre har lust att agera syndabock.
Mer politisk styrning är önskvärd i kommittén
Juncker lovade att kommissionen ska ändra på reglerna. Nu infrias löftet. Paketet med fyra fokuserade ändringar ska öka öppenheten kring EU-ländernas ståndpunkter och stärka den politiska styrningen och ansvaret i beslutsprocessen.
I praktiken ska omröstningsreglerna i det sista skedet av kommittéförfarandet ändras så att bara ja- och nejröster räknas. I så fall kan medlemsländerna inte lika lätt avstå från att rösta, så att kommissionen måste ta beslutet utan mandat av länderna.
Kommissionen ska dessutom få möjlighet att hänskjuta ärenden till omprövningskommittén en andra gång, om de nationella experterna inte förmår fatta ett beslut. Det ska tvinga medlemsländernas ministrar att axla mer ansvar.
Kommissionen vill öka insynen i omröstningarna genom att informera offentligt om hur medlemsländernas företrädare har röstat i kommittén. Kommissionen kan också lämna ärendet till ministerrådet för ett yttrande, om kommittén inte förmår ta ställning.
Behandlingen av en rad framträdande och känsliga ärenden har visat att kommittéarbetet har sina brister, påpekar kommissionen. De senaste åren har flera medlemsländer inte röstat vare sig för eller emot vissa utkast till rättsakter.
Följden är att kommittén blir oförmögen att fatta majoritetsbeslut och inta en ståndpunkt. I sådana situationer faller det på kommissionen att ta det slutliga beslutet. Det innebär i praktiken att beslutet fattas utan politiskt stöd från medlemsländerna.
Glyfosat, GMO och gensaxen
Under 2015 och 2016 var kommissionen tvungen att anta sjutton rättsakter om känsliga produkter och ämnen, bland dem glyfosat och genmodifierade organismer. Medlemsländerna kunde inte enas, vare sig för eller emot förslagen.
EU kommer också framöver att ställas inför svåra avgöranden av motsvarande kaliber. Ett sådant exempel är klassificeringen av nya växtförädlingsmetoder. Forskare och växtförädlare väntar otåligt på EU:s ståndpunkt till den nya gensaxen.
EU-parlamentet och rådet ska nu ta ställning till förslaget. Flera producentorganisationer har varnat för följderna om känsliga frågor politiseras. Det kunde leda till att växtskyddsmedel och GMO kan förbjudas utan att vetenskapliga fakta beaktas.
Organisationerna befarar att innovation och konkurrenskraft kan lida inom det europeiska jordbruket om den politiska styrningen ökar i beslutsprocessen.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|