|
|
10.2.2017 / Landsbygdens Folk
25 procent av spannmålsskörden bör exporteras
- Helst bör spannmålsproducenter alltid sträva efter att exportera 25-30 procent av skörden. Där finns ett stort ansvar att bära om den här branschen överhuvudtaget ska ha någon framtid och om den inhemska marknaden ska hållas i balans.
Den kommentaren och uppmaningen lade Rikard Korkman fram vid ett välbesökt Greppa marknaden-spannmålsseminarium i Gamla Vasa förra veckan. Rikard Korkman efterlyser primärt ett mera aktivt grepp och mera självständigt agerande av dagens spannmålsproducenter.
- På planeringssidan finns det en hel del att förbättra. Jag känner till rätt många producenter som faktiskt inte har någon ordentlig marknadsföringsplan att stöda sig på. Det handlar om att reda ut till vilka ska man sälja skörden och så vidare.
Många misstag
- Att sträva efter att eliminera olika misstag i verksamheten är likaså viktigt.
Korkman listar några av de vanligaste misstagen som spannmålsodlare begår: motvilja att prissätta produkten innan skörden, bristande försäljningsplanering, att man lagrar produkter för länge och oförmåga att se kopplingar mellan börspris och lokala priser.
- Förutom att kolla vädret brukar amerikanska odlare studera börspriserna när de stiger upp på morgonen. Det skulle behövas en större medvetenhet om prisutvecklingar även hos våra spannmålsodlare.
- Väderutvecklingen måste förstås beaktas i sammanhanget. Det handlar ju om en väldigt väderberoende verksamhet. De prognoser vi lägger fram brukar hålla i ungefär fem dagar, säger Korkman.
Greppa marknaden-projektet går ut att på att få producenter att anpassa sig bättre till efterfrågan på marknaden och lära sig tänka i nya banor.
Har du noterat några synliga effekter av det här projektet?
- Under hösten 2015 exporterade en grupp nyländska spannmålsodlare totalt 6.000 ton fodervete. Det är ett exempel på något konkret som har åstadkommits i odlarnas egen regi. Även från Österbotten exporterades förra våren ett parti foderhavre.
Rikard Korkman säger att han inte gjort någon exakt uppföljning av Greppa marknaden-projektets resultat på de enskilda gårdarna. Man han känner till producenter som har deltagit regelbundet i verksamheten under lång tid.
- En källa till missnöje är en bristande kreativitet hos spannmålsuppköpare i fråga om uppgörande av olika kontraktsmodeller som sporrar odlaren till att uppgöra kontrakt. I det avseendet är det mycket mera utvecklat till exempel i Estland, säger Korkman.
Kvaliteten är av stor betydelse
Den EU-inriktade tjänstemannen Max Schulman, spannmålsombudsman på MTK, framhöll att spannmålsproduktionen i hela världen beräknas öka med cirka 4 procent till 2.094 miljoner ton under perioden 2016-2017.
Det är främst framställningen av till exempel majs och soja som har vuxit globalt sett. De traditionella sädesslagen vete, korn, havre och råg ökar däremot inte produktionsmässigt.
- När man betraktar dessa siffror gäller det också att komma ihåg kvalitetsaspekten. Kvaliteten är av stor betydelse, säger Schulman.
Globalt sett ökar efterfrågan på spannmål tack vare ökad konsumtion. Den ekonomiska tillväxten i olika länder i Asien och växande efterfrågan på kött- och mjölkprodukter är en viktig faktor i sammanhanget.
Inom EU-området var fjolårsskörden dålig och hur det slutligen går med årets totala spannmålsskörd att svårt att förutspå. Men enligt nuvarande prognoser räknar man med över 300 miljoner ton.
I år väntas veteexporten inom den europeiska unionen öka till 26,5 miljoner ton. Ryssland är en hård konkurrent i den nischen.
Samtidigt inverkar även den världspolitiska utvecklingen - händelser såsom presidentskiftet i USA, dollarns varierande värde och Storbritanniens kommande utträde ur EU - på prisbildningen inom spannmålssektorn.
Havre potentiell nisch för Finland
Till exempel när det gäller kummin och olika oljeväxter är möjligheterna till bättre priser och mera lönsam produktion klart bättre än inom konventionell spannmålsodling.
- Här finns mycket stora möjligheter. Det gäller dock att följa noggrant med prisbildningens påverkan av utvecklingen i USA. I Nordamerika man börjat fokusera mera på produktion av oljeväxter parallellt med att veteproduktionen har gått ner.
- Samtidigt behöver Europa till exempel mera raps.
- Finland kunde dessutom satsa mera den inhemska produktionen av proteinväxter framöver. Det kunde gås in för att skapa god växtföljd och landets industrier kunde bli mera medvetna om de möjligheter som finns, tillägger Schulman.
Av de fyra klassiska sädesslagen lyfter Schulman fram havre som en potentiell nisch för Finland. Produktionen av havre är inte särskilt omfattande sett ur ett globalt sammanhang.
- Här har Finland en chans att spela en mera aktiv roll som exportör på världsmarknaden. Landet har inte lyckats till 100 procent tidigare. Man kan sträva efter att hitta tillbaka till en högre nivå och satsa på kvalitativ produktion. Man kan inte styra, men nog påverka prisbildningen på havre, säger Schulman.
Elektronisk spannmålsbörs på gång i höst
- Det är hög tid att sätta igång med odlingsplaneringen. Det finns stora utmaningar men också möjligheter inom spannmålsodlingen, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
- Nationellt sett har en svag ekonomisk tillväxt skett i slutet av 2016 och exporten har ökat en aning. Det är i det här skedet viktigt att både producera och konsumera inhemskt samt exportera en del av produktionen, säger Långgård.
Ett nytt forum som är under utveckling i ÖSP:s, SLC:s och industrins regi är en elektronisk spannmålsbörs. Inom ramen för börsen, som enligt planerna ska vara tillgänglig i höst, ska det även vara möjligt för gårdar kunna bedriva handel sinsemellan.
Joakim Snickars
joakim.snickars@gmail.com
|
|
