|
|
3.2.2017 / Landsbygdens Folk
Våtmark gör miljö och markägare till vinnare
Initiativtagare till våtmarkerna är jordbrukarparet Johanna och Anders Wasström. Området på sammanlagt drygt fem hektar är delvis deras och delvis arrendemark. Projektet omfattas av specialmiljöstödet så finansieringen torde vara säkrad.
- Om vi markägare inte har nytta av sådana här projekt blir de ogjorda. Det vet myndigheterna, säger Anders Wasström och hoppar ur traktorn.
Områdena har tidigare inte kunnat användas som åkermark utan har främst varit bevuxna med vass och sly.
Så gott som varje år har vattennivån stigit upp också över angränsande åkrar och svept med sig av gödsel och näringsämnen som därmed gått förlorade. Nu ska det bli ett slut på det.
Näringsfångare
På avstånd kan betraktaren ana Totalfladan och de innersta delarna av Horsbäckviken som så småningom mynnar ut i Dragsviksfjärden utanför Ekenäs. Det är områden som lider av övergödning. I stället för att näringsämnen sköljs ut i havet samlas de i våtmarken och kan sedan återanvänds inom jordbruket.
Våtmarken ska förhindra översvämningar och därigenom också urlakning av näringsämnen. Samtidigt ska våtmarken fungera som ett filter som fångar upp näringsämnen på väg ut i vattendragen. På avrinningsområdet finns över hundra hektar åkermark.
Miljöinspektör Aapo Ahola i Raseborg säger att sådana här vårmarker är nödvändiga för att minska belastningen på våra vattendrag.
- Ursprungligen har man ju dränerat våtmarker till jordbruksmark. Intensiva jordbruksmetoder, konstgödsel och vattentoaletter har ökat belastningen på grunda havsvikar.
Han påpekar också att sådana här åtgärder gynnar djurlivet som helhet. Våtmarken väntas bli en oas för bland annat sjöfåglar och vadare. Jägarna i grannskapet tackar och tar emot.
- I höst ska det vara torrt och bra att ligga på sjöfågelpass här, myser Anders och plumsar vidare i lervällingen.
Hjälp med ansökan
Snöslask och en temperatur som sällan lyckas ta sig under nollstrecket stör inte grävningsarbetet nämnvärt. Än så länge bär åkervägen de tunga fordonen men husbonden hoppas på kalla nätter framöver. Dessvärre ser han inte ut att bli bönhörd på den fronten.
Han är ändå på gott humör eftersom projektet med våtmarken äntligen tagit fart. Anders och Johanna lämnade redan för flera år sedan in en ansökan för att få anlägga en våtmark på området. Ansökan ansågs inte tillräckligt specifik och fick avslag.
Projektet vaknade till liv på nytt när Raseborgs stads miljöbyrå visade sig intresserad av att hjälpa till med ansökningar och planering. En professionell naturinventerare finansierades av några miljöorganisationer och i maj i fjol kom det positiva svaret i postlådan på Broby.
Ansökan med en budget på 64.000 euro godkändes av Landsbygdsverket. Wasströms måste först lägga ut pengarna ur egen ficka, men räknar med att bli ersatta till hundra procent efter att slutgranskningen skett.
- Ett sådant här projekt har ju också en sysselsättande effekt. I dag är vi tre som jobbar med det, säger Anders Wasström.
Hans eget arbete med att köra jordmassor ersätts på samma sätt som utomstående arbetskraft.
- Annars hade jag hållit på med byggjobb den här tiden på året, säger han.
Ingen konkurrensutsättning
En avgörande faktor för att projektet blev av var också att kravet på konkurrensutsättning av byggjobbet ändrades.
- Jag ville ha en entreprenör som jag vet att gör ett snyggt arbete, säger Wasström.
- Dessutom är ju byråkratin kring konkurrensutsättningen så krånglig att den inte alls passar för en privatperson eller lantbruk. För att ens göra en anbudsförfrågan måste man först ha en egen hemsida, suckar Johanna Wasström.
Det enda som Wasströms måste stå för själva är en pumpstation som periodvis behövs för att reglera vattenmängden.
Vall från vallar
Vallarna omkring våtmarken ska skötas och också det arbetet ersätts under den tid specialmiljöstödet är i kraft. Vallarna kan användas som betesmark eller höodling.
För en hästgård som Broby lämpar det säg bäst att odla hö på vallarna och ta skörden till vara. Vallarna ska vara tillräckligt breda för att kunna skötas maskinellt.
- Vallarna får inte växa igen. Buskvegetation och slam ska tas bort och vallarna får också odlas, säger Anders Wasström.
Och så måste det finnas en skylt som berättar att det är frågan om ett EU-finansierat projekt.
- Om det sen är fåglarna som ska se den eller vem den är till för är lite oklart, skrattar Anders.
TEXT & FOTO
Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com
|
|
