|
|
27.1.2017 / Landsbygdens Folk
Vall och mjölk gör nötköttet klimatvänligare
De intervjuade forskarna framhåller att det är missvisande att dra all nötköttproduktion över en kam. En del miljöproblem som i offentligheten förknippats med nötköttproduktionen, till exempel markerosion till följd av överbetning eller jord som utarmats av sojaproduktion, är frågor som den finländska nötköttproduktionen är oskyldig till.
Viktigt klargöra vilka länder som jämförs
- De stora skillnaderna till Finlands fördel hittas i jämförelse med produktionsländer där man röjer bort kolsänkor för att öka köttproduktionen eller där det råder vattenbrist eller där man använder betydliga mängder soja och majs som nötfoder, säger forskare Juha-Matti Katajajuuri vid Luke i rapporten.
Forskare Hannele Pulkkinen anser det viktigt att klargöra med vilka länder eller områden man jämför finländsk produktion.
- Nötkött importeras till exempel från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen. Förhållandena och produktionssätten i dessa länder är rätt nära våra, skillnaderna är större i Nord- och Sydamerika. Nötköttproduktionen beskylls ofta för saker som händer i Nord- och Sydamerika, men som inte är relevanta med tanke på den finländska konsumenten eftersom importen från dessa länder är mindre, säger hon.
- Finland skiljer sig från andra länder i Europa så att vi inte just använder soja utan inhemsk rybs som proteinfoder för nöt, konstaterar Pulkkinen.
Sojaodling förknippas med växtskyddsproblem, särskilt vid odling av GM-soja används stora mängder glyfosat. I en del länder skövlas regnskog, viktiga kolsänkor, för att i stället odla soja eller få nya betesmarker.
Vallbaserad foderstat
I Finland, liksom de andra nordiska länderna samt Irland och Nya Zeeland, baseras nötkreaturens utfodring på vallväxter. Hos oss sker vallodlingen ofta på gården och produktionsenheterna är tillräckligt små för att också gödseln ska kunna användas i närområdet på ett miljömässigt hållbart sätt.
Vallodlingen beräknas binda kol och mångåriga vallväxter hindrar också näringsutsläpp i vattendrag effektivare än ettåriga växter. I vallen kan också blandas balj- eller andra foderväxter såsom foderhavre.
Kor som äter vall producerar visserligen mera metan än kor som äter majs. Å andra sidan argumenterar forskarna att majs miljömässigt är en mindre smart odlingsväxt än vallväxter. Vallodlingen bidrar nämligen till en bättre biologisk mångfald och bättre markstruktur, både på grund av flera växtarter och för att jorden inte bearbetas varje år.
Forskare Perttu Virkajärvi vid Luke säger så här:
- Ett system som baserar sig på kraftfoder eller majsfoder, vilket till exempel förekommer mycket i USA - och som kritiseras mycket - är sådant att produktionen kan centreras till enorma produktionsanläggningar utan egna foderåkrar. Foderproducenterna är åtskilda (från köttproduktionen), fraktflödena är industriella och gödseln samlas på ett litet område och det kan ifrågasättas hur bra det sköts.
Så trots att man med vallodling inte kommer undan utsläppen av växthusgaser och eutrofiering ger den andra fördelar; utöver det tidigare nämnda förhindras också jordens försurning och dålig kolbalans. Vall kan också med fördel odlas på kargare och svalare områden, läs i Finland.
Vid Naturresursinstitutet pågår som bäst en undersökning om hur mycket vallen binder kol. I projektet jämförs Finland med några andra europeiska länder. Rapporten väntas vara klar senare i år.
Mjölk ger kött
I motsats till många andra länder är köttproduktionen i Finland starkt förknippad med mjölkproduktionen. Då fördelar sig klimatpåverkan på både kött- och mjölkproduktionen. Detta bidrar till att minska på det finländska nötköttets koldioxidavtryck.
I Finland gör köttnöt, som inte har samma kalkylmässiga utsläppsförmån som kött från mjölkboskap, en miljötjänst genom att upprätthålla betesmarker. Särskilt naturbeten, som det gärna skulle få finnas mera av, är bra livsmiljöer för en mångfald arter, påminner Hannele Pulkkinen.
Jarmo Juga, lektor vid Helsingfors universitet, säger att Finlands styrka är förutom vallodlingen också det höga kunnandet och hög teknologi, särskilt inom mjölksektorn.
- Hos oss är vi effektiva. Det är en bra sak med tanke på miljön. Ekologi går hand i hand med produktivitet och lönsamhet. Den mest lönsamma produktionen är miljöeffektivast. I extensiva system syns ineffektivitet och slöseri som högre utsläpp per kilo produkt. Detta gäller såväl växthusgaser som utsläpp i mark och vattendrag, förklarar Juga.
I Finland är det vanligt att ett lantbruk också har skog. Räknar man med skogen i klimatekvationen bidrar den i hög grad till att minska på gårdens totala klimatutsläpp. Med skogen medräknad kan man påstå att det inhemska nötköttet är världens klimatsmartaste. De intervjuade är ändå oense om huruvida skogen ska räknas med när man talar om köttets klimatpåverkan.
Utveckla inhemskt
I sin intervju riktar sig Perttu Virkajärvi också till producenterna och konsumenterna.
- Även om vi inte har vattenbrist eller erosion och vi inte använder soja, kvarstår eutrofieringen av vattendrag och växthusgasutsläpp. Därför borde produktionen ytterligare utvecklas till det bättre. Det fina är att det finns sådana lösningar som höjer effektiviteten både i produktionen och miljömässigt.
Enligt honom positioneras effektiv produktion och miljön ofta tankemässigt mot varann.
- Det är en stor tankemiss. Det finns förvånansvärt många win-win-situationer. Att utnyttja näringsämnena effektivt och balanserat betyder större produktion med mindre insatser och mindre utsläpp.
Virkajärvi fortsätter:
- Om finländarna vill minska på sitt koldioxidavtryck, bör finländarna producera det nötkött de äter i hemlandet med nuvarande system, som är objektivt hållbart. Och avstå från att köpa utländskt.
Rapporten "Ilmastonmuutos ja naudanlihan tuotanto Suomessa. Asiantuntijahaastatteluja 2016-2017" gjordes av Newsbrokers Oy på uppdrag av Valio, Atria, HKScan, Snellman och MTK.
TEXT & FOTO
Anna Kujala
anna@tipos.fi
|
|
