|
|
27.1.2017 / Landsbygdens Folk
Köpstopp på bondböna utan kontrakt
- Jag måste nog sova på saken. Med de här priserna är den inte lika intressant längre, säger Lindeberg.
Han påpekar ändå att bondbönan kräver betydligt mindre insatser än spannmål både i frågan om gödsel och bekämpningsmedel.
När arealen ökar sjunker priset
Efterfrågan på bondböna har tidigare om åren varit stor och Lindeberg har sålt både till Raisio och Hankkija. Nu när det finns mer bondböna på marknaden saknar han konkurrensen som fler uppköpare skulle innebära.
Det har lobbats aktivt för att få odlarna att börja med bondböna, men nu när arealen märkbart har ökat syns det i priset.
- Odlare har flitigt erbjudit bondböna från förra säsongen. Antalet kontrakt har vuxit år för år, säger Saaristo.
I fjol överskred arealen för bondböna för första gången arealen för sockerbeta och närmar sig arealen för potatis. I fjol odlades bondböna på 17.000 hektar i Finland.
Den bondböna som Saaristo köper in går till foderfabriker i Kotka, Åbo och Seinäjoki.
Saaristo uppmanar alla som tänker odla bondböna i år att göra upp kontrakt i förväg. Den som för tillfället har bondböna i lager och inte har ett kontrakt kan få vänta till nästa odlingssäsong för att få den såld.
Trendprodukter av bondböna
Bondböna passar bra som djurfoder, men också som människoföda upplever den en renässans. Trendprodukter som baljhavre och Härkis har gett bondbönan en plats i strålkastarljuset.
Härkis marknadsförs som en vegetarisk motsvarighet till malet kött. Den tillverkas av bondböna med inslag av bland annat ärtprotein och rybsolja.
Bondbönan har ansetts relativt lätt att odla och den gör gott för växtföljden.
Stefan Bäckman i Degerby i Ingå har odlat bondböna i flera år. För första gången känner han sig lite tveksam inför kommande säsong.
- Hittills har jag varit nöjd, men nu har ju priset gått ner och lönsamhetströskeln är nådd, säger Bäckman och antyder att det ofta är just så det går när en gröda blir så pass intressant att många börjar odla den.
Han uppskattar bondbönan för dess egenskaper som förgröda och komplement till spannmål. Dessutom är det principiellt viktig att vi odlar grödor som kan ersätta åtminstone en del av sojan i kreatursfoder.
Bondbönans djupa rötter gör sitt för markstrukturen och texturen och skörden har bärgats varje år för Bäckman.
- Bara vädret är torrt så är det inga problem med tröskningen heller, säger han.
Vidare säger Bäckman att ogräsen bör bekämpas för bönan är rätt så dålig i konkurrens med ogräs.
Kvävefixerande baljväxt
Också Sjundeåjordbrukaren Katarina Maxenius har hittills varit nöjd med odlingen av bondböna.
- Jag tycker om bondbönan eftersom den är bra i växtföljden, säger hon.
Eftersom bondbönan är en kvävefixerande växt försörjer den sig själv på kväve när den väl kommit igång. Om man odlar vete året efter bondböna kommer kvävet i jorden bäst till godo. Kvävegivan vid sådd kan då vara mindre än vanligt.
Bondbönans djupa rotsystem gör den attraktiv att odla med tanke på markstrukturen.
- Det låter fult men odling av bondböna är ju också ett sätt att optimera jordbruksstöden, tillägger Maxenius ärligt.
Bondbönan är en anspråkslös växt som inte kräver mycket arbete förutsatt att vädret är tjänligt. Regn och sol i lämpliga doser håller den nöjd. Den gror i lätt bearbetad eller till och med i obearbetad såbädd.
- Vi kör ett varv med tallriksharv innan vi sår, berättar Maxenius.
Hon har alltid haft kontrakt på sin bondböneareal så problemet med att få bönorna sålda har aldrig uppkommit. Trots att priset på bondböna gått ner överväger hon att fortsätta odla bondböna eftersom den trots allt har också andra fördelar än just priset.
Dessutom upplever hon att det är viktigt att vi i en större utsträckning börjar odla proteingrödor också i Finland.
Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com
|
|
