|
|
20.1.2017 / Landsbygdens Folk
Arrendefrågor fick nyländska bönder på benen
Det är inte förvånande att arrendefrågor väcker intresse. I vårt land arrenderas omkring 800.000 hektar odlingsmark. Det betyder att nästan fyrtio procent av den totala åkerarealen är utarrenderad.
SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin lyfte fram de formella kraven för arrendeavtal, men påpekade att också andra saker kan vara viktiga att diskutera i förväg eller foga till avtalet.
I dagens läge har många markägare ingen självklar koppling till jordbruk och det blir allt viktigare att inkludera villkor i arrendeavtalen.
Arrenden som gäller två år eller längre måste vara skriftliga, medan kortare avtal kan vara muntliga. Om det finns byggnader på området gäller också att avtalet ska vara skriftligt. Alla villkor bör vara skriftliga för att gälla.
- Ingår till exempel snöplogning, täckdikning eller annat underhåll ska det finnas svart på vitt för att ha rättslig kraft, säger Mikaela Strömberg-Schalin.
Modellavtal på nätet
På SLC:s hemsida finns modeller av arrendekontrakt som kan vara till nytta för den som ska ingå eller förnya arrendeavtal.
Därtill är det bra att försäkra sig om att båda parter är eniga om i vilket skick jorden är och vilka åtgärder som krävs och vem som står för fiolerna. Det har också blivit vanligare att inkludera flyghavrebekämpning i arrendeavtal.
Som arrendetagare ansvarar man för att man har jorden i sin besittning om man förbundit sig till fleråriga villkor inom miljöförbindelsen. Har du anlagt en femårig skyddszon på ett arrenderat skifte vill du inte att arrendeavtalet bryts efter tre år.
Och faktiskt, en del arrendegivare kan behöva upplysas om att de inte har rätt att köra snöskoter på en åker som såtts med höstsäd.
Även om avtalen kan göras upp på många vis är de bindande för båda parter.
- Avtal håller och det gäller båda vägarna. Varken försäljning eller arrendegivarens död är en uppsägningsgrund, säger Strömberg-Schalin och påpekar att arrendekontrakt med fördel kan inkludera en option på förlängning av kontraktet istället för riktigt långa avtal.
Varierande priser
Diskussionen om våra höga arrendepriser har gått het redan länge. Under våren kommer Naturresursinstitutet Luke att presentera den första heltäckande informationen om arrendepriser på åkermark.
Ekonomirådgivare Peter Österman på Svenska lantbrukssällskapens förbund ger oss i alla fall en fingervisning om situationen.
- Arrendenas storlek är mellan 100 och 600 euro per hektar. Det normala är mellan 200 och 400 euro säger han.
Österman påpekar också att vårt stödsystem bidrar till att hålla arrendepriserna höga. Risken är förhållandevis liten, eftersom stödsystemet ändå tryggar en viss inkomst.
- Vi lever i en föränderlig värld. Om det går så att stödnivån sjunker kraftigt kan det vara bra att gardera sig när man gör upp långa arrendekontrakt, råder Österman.
Arrendepriset går också att binda till stödnivån om man så önskar.
Han råder alla odlare som står i färd med att arrendera jord att göra upp egna kalkyler för att avgöra vad man är villig att betala i arrende. Hans egna modellkalkyler bygger på uppskattade uppgifter om bland annat skördenivå, försäljningsintäkter enligt dagens pris och ett lönekrav på tio euro i timmen.
Efter lite uträkningar för ett specifikt skifte med korn kommer han fram till att det högsta möjliga arrendet kunde anses vara 215 euro per hektar. Om kornet däremot säljs för endast drygt hundra euro per ton finns det dessvärre inte mycket kvar att betala arrendet med.
Att försäkra sin skörd
Också de rätt nya skördeskadeförsäkringarna presenterades på onsdagens seminarium. Jaana Sohlberg från LokalTapiola och Teppo Raininko från OP Försäkring redogjorde för sina något olika försäkringar.
Eftersom staten inte längre ersätter skördeskador har den biten fallit på försäkringsbolagen och i sista hand odlaren själv. Skördeskadeförsäkringarnas syfte är inte att dryga ut odlarens kassa när skörden blev sämre än beräknad.
Villkoren är stränga och noggrant stipulerade och gäller i allmänhet enbart skador orsakade av exceptionella väderförhållanden. Sådana inträffar i medeltal en gång på femtio år. Skadan förutsätter totalförlust av åtminstone en del av skörden.
- Om vi skulle gå in för att täcka mindre skador skulle försäkringen bli väldigt dyr, säger Jaana Sohlberg.
LokalTapiolas skördeskadeförsäkring erbjuder tre olika skyddsnivåer och kan varieras mellan olika växtslag. OP Försäkring har en skyddsnivå som gäller hela gårdens odlingsmark. Försäkringspremierna ligger idag på omkring 3-5 euro per hektar. Vissa växtslag täcks inte av försäkringen och inte heller exempelvis betesvall eller gröngödslingsvall.
Trots de stränga villkoren berättar Teppo Raininko att OP Försäkring ifjol betalade ut fyra gånger mer i skördeersättningar jämfört med inkomsten av premierna.
Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com
|
|
