|
|
23.12.2016 / Landsbygdens Folk
Kimmo Tiilikainens bokslut för 2016
Bland de färskaste åtgärderna återfinns ändringarna i markanvändnings- och bygglagen, som nu behandlas i riksdagen. Ändringarna omfattar bland annat lättnader, såväl för jord- och skogsbruket som för landsbygden överlag.
Regleringen av byggande i anslutning till gårdarna lättas exempelvis upp, det ska således inte behövas ett skilt avgörande kring planeringsbehoven. Jordbrukets byggnader ska inte heller behöva miljölov, det är bara större byggnader för djurhållning som ännu är underställda miljölov. Dessutom flyttas ansökningsförfarandet helt till kommunal nivå.
- Det här torde vara en kännbar lättnad jämfört med hittills, säger minister Tiilikainen.
I motsats till nuläget ska kommunerna även kunna fatta egna områdesvisa beslut om huruvida det finns särskilda förutsättningar för bygglov på områden, som är i behov av planering. Det kan gälla områden som anvisats som byområden eller annars är lämpliga för byggande.
- Vi har talat om byaplaner som kommunen ska kunna godkänna, säger ministern. I sådana fall där generalplanen är föråldrad ska detaljplanen kunna utarbetas utan styrning av generalplanen.
Det blir också lättare att ändra en fritidsbostad till bostad för stadigvarande boende.
NTM-centralernas besvärsrätt begränsas
NTM-centralernas besvärsrätt begränsas till att omfatta deras eget förvaltningsområde och deras uppgift att styra kommunerna enligt markanvändnings- och bygglagen slopas. Det handlar delvis också om att få bort överlappande regler.
Således slopas tillståndet för miljöåtgärder på jord- och skogsbruksdominerade områden som ingår i en generalplan.
- En vanlig skogsstämpling ska till exempel inte längre förutsätta tillstånd enligt annan lagstiftning än skogslagen, säger Kimmo Tiilikainen.
Ett annat område, där strävandena att minska byråkratin framskrider, är enligt minister Tiilikainen landskapsreformen där tjänstemännens uppgifter kommer att värderas på nytt.
Han låter i alla fall förstå att han nog är medveten om att det finns en uppsjö av byråkratiska besvärligheter med anknytning till jord- och skogsbruket som näring.
- Men allt eftersom vi har kartlagt problemen visar det sig ofta vara detaljer i villkoren som ger anledning till irritation och dem försöker vi röja undan en efter en.
Djurskyddslagen framskrider normalt
Också när det gäller djurskyddslagen är ministern optimist.
På producenthåll ser man litet med oro på att reformen av djurskyddslagstiftningen drar ut på tiden. Många djurhållare skulle gärna se att lagen klubbas igenom under den här regeringen, man räknar med att reglerna blir överkomligare då. Men vilka är möjligheterna? Beredningen fortsätter ännu.
- Det stämmer att beredningen ännu pågår, men den har nog framskridit helt i normal takt, säger Kimmo Tiilikainen bestämt.
Avsikten är att ett utkast ska gå på utlåtanderunda i början av 2017.
Det är vår målsättning att riksdagen ska godkänna lagen innan valperioden tar slut. Det finns ingen anledning att dra ut på den.
Avbytare är garanterad i lag
Hur ser minister Tiilikainen på möjligheterna att garantera avbytarverksamheten på olika håll i landet i anslutning till landskapsreformen. Avsikten är ju att landskapen ska få statsandelar enligt invånarantal och fördela dem enligt behov. Men när man exempelvis ser på Nyland, där det bor nästan 2,7 miljoner mänskor, och aktuella gårdar för avbytarhjälp är bara cirka 300, borde det finnas också andra kriterier.
Hur kan man i övrigt garantera avbytarservicen?
- Jordbrukarna kommer att ha rätt till avbytare också i fortsättningen, säger ministern bestämt. Kommunerna har kunnat samarbeta om att ordna avbytarservice hittills och det ska nog vara möjligt för gårdarna också i fortsättningen. Om det finns fler eller färre invånare i det landskap där gården finns är inte avgörande, det handlar ju om en service som gårdarna har rätt till. Kommunerna har kunnat ordna den här servicen och jag tror nog också att landskapen framöver kan sköta sådan service som är stadgad i lag.
Men så finns det också rätten till service från myndigheterna på svenska. Många svenska jordbrukare, de är cirka 10 procent av hela Finlands jordbrukarkår, är just nu allt annat än övertygade om att den servicen kommer att vara en självklarhet framöver. Det gäller inte minst efter regeringens samt social- och hälsovårdsutskottets senaste agerande ifråga om sjukhusjouren.
- Grundlagen garanterar att servicen ska finnas, men den stadgar inte om platsen, svarar ministern. I vilket fall som helst så gäller garantin också service för landsbygden. När landsbygdsnäringsmyndigheterna därför flyttar från den kommunala förvaltningen till landskapsförvaltningen så kommer ansvaret för att servicen fungerar i alla fall att vila på landskapet. Det är alltså viktigt att det finns personer som jordbrukarna kan vända sig till och att nätet är tillräckligt omfattande. Det måste kunna fungera, också folkpensionsanstalten fungerar till exempel i hela landet som en statlig inrättning.
Krispaketet en prestation
Till Kimmo Tiilikainens största förtjänster som jord- och skogsbruksminister i år hör antagligen krispaketet till jordbruket som han pressade på för att få igenom i anslutning till regeringens budgetria tidigare i år.
Av krispaketets 50 miljoner går tio miljoner till gårdar som investerat, men hur ska bidraget förverkligas?
- Det är för det första en mycket bra sak att vi fick ihop krispaketet och att vi fick 50 miljoner, svarar ministern. Beloppet överskred det vi eftersträvade under våren med ett par miljoner. I samma veva lyckades vi också främja andra frågor som vi har försökt hitta lösningar på. De tio miljonerna till gårdar som investerat är närmast ett sätt att rikta pengar till sådana som drabbats av hög fastighetsskatt. Utmaningen är däremot att stödet måste vara i överensstämmelse med EU:s regelverk och det är vad vi jobbar på just nu.
Framgångar på exportmarknaden
Bland årets framgångar framhåller minister Tiilikainen även att Atria fått lov att exportera svinkött till Kina.
- Vi fortsätter att jobba för tillstånd också för andra företag, säger han. Här har vi ett bekymmer och det är att vi absolut måste hålla den afrikanska svinpesten borta från Finland, så att vi inte förstör våra exportmöjligheter.
CAP efter 2020?
Om ungefär ett års tid är det meningen att EU:s lantbrukskommissionär Phil Hogan ska presentera ett förslag till gemensam jordbrukspolitik under den period som inleds efter 2020. Vi har redan diskuterat med EU-kommissionen; Finland har varit aktiv och vi har bjudit EU-kommissionens representanter till Finland för att diskutera, kan ministern berätta.
Förra veckans fredag besökte också biträdande generaldirektören för EU-kommissionens jordbruksavdelning DG Agri Maria Angeles Benitez Salas Finland. På ett seminarium gick hon igenom en undersökning över hur de bilaterala handelsavtalen mellan EU och övriga länder, bland annat TTIP-avtalet med USA, kan tänkas påverka unionens jordbruk.
- I förnyelsen av den gemensamma jordbrukspolitiken måste vi försäkra oss om att jordbruket kan fortsätta också på de mindre gynnade områdena. Den frågan har högsta prioritet. Det gäller också att försöka förenhetliga stödvillkoren och åtgärderna i de olika pelarna som jordbrukspolitiken baserar sig på. Tvärvillkoren måste absolut förenklas och förutom att de är svåra så är sanktionerna allt för stränga, också för små förseelser.
Under sin tid som aktiv ekologisk jordbrukare har Kimmo Tiilikainen också haft besök av övervakare.
Uppsving för skogen
Enligt minister Tiilikainen finns det just nu ett välkommet uppsving i förädlingen av virke.
- Skogen är en av våra möjligheter för tillväxt, säger han. Ministern framhåller också att EU-kommissionens utkast om hållbarhetskriterier i november är en stor lättnad, i och med att utkastet inte begränsar vår användning av virke för energiändamål.
- När det gäller vår strävan att vår ekonomiskog ska godkännas som kolsänka har vi ett tufft arbete framför oss. Vi samarbetar med de andra skogsländerna i EU, som också har ett intresse av att få använda och förädla virke. Det är klart att skogen har en stor betydelse som kolsänka och den betydelsen kommer antagligen att öka, men vi måste kunna påvisa att vi använder skogen på ett hållbart sätt. För att det ska lyckas måste vi vara måna om att skogen växer såpass mycket att tillväxten räcker för både vidareförädling och för energi.
För första gången på länge handlar det antagligen om att vi måste fundera på hur vi får skogen att växa ytterligare.
Konkreta kriterier för upphandling bereds
På frågan om hur vi i Finland går vidare med kriterierna för offentliga upphandlingar svarar Kimmo Tiilikainen att de konkreta kriterierna nu är under beredning efter att statsrådet kom med sitt principbeslut i somras.
Kriterierna berör alla ministerier och andra statliga institutioner och avsikten är faktiskt att de statliga enheterna ska tillämpa principerna när existerande kontrakt börjar löpa ut. Det är på vart och ett ministeriums eget ansvar.
När det gäller förverkligandet inom kommunerna så är läget nog bra enligt minister Tiilikainen. En stor del av kommunerna har redan olika beslut på att prioritera närmat, men det krävs alltid ett steg till för att förverkliga besluten.
- När det gäller utkastet till förordning om ursprungsmärkning av råvaror i livsmedel som följer den franska modellen har det kommit information från EU-kommissionen som går i olika riktningar. Vi fortsätter med beredningen men jag har ingen detaljerad tidtabell.
Exporten av livsmedel ökar
Beträffande situationen kring den ryska importblockaden har minister Tiilikainen inget nytt att berätta.
- Ryssland har meddelat att blockaden håller till slutet av nästa år.
Vår export av livsmedel till andra länder har däremot ökat med tio procent sedan bojkotten utlystes.
- Att öka vår livsmedelsexport är ett av regeringens spetsprojekt, som vi samarbetar med företagen om att genomföra. Nu har vi lyckats göra vissa genombrott i Kina, följande i turen är Japan, och så ska vi också försöka komma in på marknaden i Algeriet och Iran. Samtidigt med Algeriet och Iran fortsätter vi rikta oss mot Asien. Under vintern gör vi ett försök också i Korea. Företagen är i alla fall i en nyckelposition och myndigheternas roll är att hjälpa till. Det är därför viktigt att livsmedelssäkerhetsverket Evira har fått tilläggspengar för att kunna ta hand om alla ansöknings- och tillståndsärenden.
Ministern vill också påminna om att Finland försöker komma framåt inom fiskodling och andra former av odlingar i vatten.
- Nyligen blev foderanläggningen i Kasnäs klar, den kan ta emot 40 miljoner kilo foderfisk från Östersjön per år. Vi försöker nu få fler odlingar i slutna system i användning under nästa år och på längre sikt är det förstås meningen att vi ska kunna ställa upp med ett inhemskt alternativ till importfisken, berättar Kimmo Tiilikainen inför övergången från 2016 till 2017.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
