|
|
2.12.2016 / Landsbygdens Folk
”Priserna en förolämpning mot jordbrukarna”
Sjunkande lönsamhet är en genomgående trend för det europeiska jordbruket. Det är bland annat ökat tryck på frihandelsavtal och avskaffande av mjölk- och sockerkvoter som har bidragit härtill.
Marknadsstörningar och kraftigt svängande prisnivåer har uppstått i ett flertal europeiska länder, speciellt efter att Ryssland införde importstopp för livsmedel i augusti 2014.
Genomskinlig och öppen marknad viktig
Stefan Thölix hänvisade till expertarbetsgruppen som EU-kommissionen tillsatte i januari i år med uppdraget att undersöka hur livsmedelskedjan fungerar, och vilken ställning jordbrukaren har i denna.
- Häromveckan presenterade arbetsgruppen under ledning av professor Cees Veerman sin rapport. Där konstateras, att i dagens oroliga marknadsläge är det oftast primärproducenten som utgör den svagaste länken och får agera stötdämpare åt marknadssmällarna. Rapporten innehåller ett flertal rekommendationer om hur producentens ställning i livsmedelskedjan kunde förbättras.
En viktig aspekt som lyfts fram är marknadens genomskinlighet och öppenhet. Här avses både mängder och kvaliteter, men även prisbildning och påslag. Både producenter och konsumenter behöver insyn i, vilka andelar de olika leden i kedjan tar ut
Även ett antal detaljrekommendationer angående rättvisa handelsförfaranden listas. Detta gäller till exempel betalningstider, kontraktslängder, introduktionsavgifter och produktreturer. Branschorganisationer med förhandlingsbefogenheter gentemot handeln nämns också.
Behövlig i EU, livsnödvändig i Finland
- I vårt land är det dock marknadsproblematiken som de senaste åren varit allra tydligast, fortsatte fullmäktigeordföranden.
- Jämfört med övriga EU-länder har våra jordbrukare ännu svagare position, främst beroende på handelns starka koncentration och närapå enväldiga marknadsställning. När Veermanrapporten bedöms behövlig för den europeiska marknaden, är den närmast livsnödvändig för vår del. Vi får dock komma ihåg, att den ännu är enbart en arbetsgruppsrapport till kommissionen med i huvudsak rekommendationer, medan besluten ligger i framtiden. Kännedom om andra länders livsmedelsmarknader och deras funktioner är alltid nyttig, och rapporten kan användas som slagträ i den inhemska striden om marknaden.
- Så länge som handelns järngrepp om livsmedelsmarknaden fortgår, kan någon lönsamhet i livsmedelsproduktionen inte uppnås.
Välkommen trend med direktförsäljning
Den snabbt växande trenden med närodlat och naturenligt odlat med försäljning via direktkanaler fann Stefan Thölix vara en välkommen och synnerligen behövlig alternativmodell.
- Mellanhänderna saknas, producent och konsument möts och feedback fås i båda riktningarna. Under en lång tid framåt kommer dock volymerna att vara så pass små, att handeln inte påverkas av någon direkt konkurrenssituation. På sikt kan emellertid direkthandeln bli en marknadskraft av betydelse.
Den allt snabbare storleksrationaliseringen inom husdjursproduktionen i Finland är dock oroande, ansåg Stefan Thölix.
- Producentens möjligheter att påverka beslutsfattandet i driften minskar i takt med att andelen eget kapital i företaget minskar. Därmed stärks inte heller producentens egen roll i prisbildningen. Ännu tydligare kommer detta att märkas, ifall jordbrukarkåren splittras mera än i dag. För övrigt ett märkligt fenomen, att stordriftstänkandet fått sådan genomslagskraft i Finland, där förutsättningarna för det mesta saknas. SLC:s långvariga och konsekventa linjedragning om betydelsen av familjejordbruket som den huvudsakliga (märk "huvudsakliga") grunden för vårt jordbruk innehåller både realism och framsynthet.
Struntprat om halvering av kolsänkor
Fullmäktigeordföranden ville också kommentera konsekvenserna av klimatavtalet i Paris:
- När Finland godkände ramarna för avtalet utan att detaljinnehållet och beräkningsgrunderna var klara, försattes landet i en mycket svår nationalekonomisk sits. Ifall normberäkningarna följs kommer vårt skogsbruk att drabbas av väldiga produktionsbegränsningar. För ett litet land är det inte lätt att i efterskott framförhandla anpassade särlösningar.
Stefan Thölix gav även svar på tal åt WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder som i Maaseudun Tulevaisuus senaste måndag påstod att Finland lobbar i Bryssel för en halvering av sina kolsänkor. Bioenergiuttaget från skogen enligt regeringens nyligen publicerade energi- och klimatstrategi skulle enligt henne ge detta resultat.
- Det är naturligtvis struntprat, sade fullmäktigeordförande Thölix. Frågan är bara, om det är korkat struntprat eller illvilligt struntprat?
Att det i en efterföljande intervju med jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (cent) och en hänvisning till strategirapporten, konstateras en initial minskning av bundet kol med cirka 20 procent, men att läget cirka 2040 återgår till det samma som dagens, kallade Stefan Thölix allvarlig verklighetsförvanskning.
- Även med maximalt bioenergiuttag enligt strategin kommer kolbindningen årligen att öka med 20-30 procent. Varje år. Man tycks redan i energistrategin ha accepterat Bryssels godtyckliga beräkningssätt.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
