|
|
2.12.2016 / Landsbygdens Folk
Kompostägare skrämde slag på åländsk livsmedelsindustri
Han menar att företagen måste betala mera för att det ekonomiskt ska gå att hantera deras avfall vid Ålandskomposten i Sund Gunnarsby. Men han tycker också att landskapsregeringen på något sätt borde komma med i finansieringen.
Han upplever det som en alltför osäker situation om han nu tvingas göra stora investeringar i komposten och det samtidigt kan dröja två-tre år till ett eventuellt beslut om att bygga ett biogasverk i anslutning till chipsfabriken. Karlsson hoppas att mycket ska klarläggas vid ett utlovat stormöte med landskapet och företagen den 12 december.
Byråchef Helena Blomqvist vid landskapsregeringens miljöbyrå har förklarat att avfallshanteringen är företagens ansvar, men exempelvis Patricia Wiklund som leder Ålands Producentförbunds projekt Hållbar Livsmedelsstrategi konstaterade i samband med tisdagens seminarium om cirkulation av näringssämnen och slutna kretslopp att någon måste ha ett helhetsansvar för att få det biologiska kretsloppet att fungera.
Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell håller med.
- Absolut! Jag vill inte lämna den här stolen förrän vi har ett lokalt kretslopp som fungerar.
Kan inte sluta abrupt
Men Gunell hänvisar också till att Ålandskomposten har ett avtal med sina avfallsproducenterna som måste följas och att man därför inte kan sluta så "abrupt" som komposten nu hotat med.
- Katastrofalt dåligt att en sån här situation ens har kunnat uppstå, kommenterade för sin del vd Johannes Dahlman vid Dahlmans slakteri på onsdagseftermiddagen. Då visste han ännu inte om slakten skulle kunna fortsätta nästa vecka.
Men efter förhandlingar mellan landskapsregeringen och Ålandskompostens ägare Bengt Karlsson kom man under onsdagen överens om att komposteringen av slakt- och fiskavfall fortsätter tills vidare.
Polisanmälan från grannar
Grannar till komposten har under flera år kritiserat Ålandskomposten på grund av framför allt luktproblem och att den inte till alla delar uppfyllt de krav som Livsmedelssäkerhetsverket Evira ställt.
Dessutom har både landskapsregeringen och Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM anklagats för att se mellan fingrarna med att komposten inte uppfyller ställda krav.
I samband med Bengt Karlssons besked i början av veckan att han stänger komposten har grannarna via sitt juridiska ombud meddelat att de polisanmäler nuvarande miljöministern Camilla Gunell och hennes företrädare Carina Aaltonen samt miljöbyråns chef Helena Blomqvist, ÅMHM:s ansvariga samt Bengt Karlsson och andra personer vid Ålandskomposten Ab.
Även Ålands Producentförbund har genom åren riktat kritik mot att komposten till alla delar inte har fungerat som den borde och vd Henry Lindström har varit frustrerad över att landskapsregeringen inte ens svarat på ÅPF:s brev om problemen.
Osäkert läge
Tidigare under hösten krävde landskapsregeringen att Ålandskompostens avfallshantering skulle förbättras, men enligt Bengt Karlssons beräkningar skulle detta förutsätta investeringar på ca 100.000 euro.
Han har försökt lansera billigare lösningar och en sådan skulle vara trumkompostering, där avfallet värms upp tillräckligt för att bakterierna ska dö. Om en kompostering med trumman misslyckas är det inget problem jämfört med om man måste åtgärda något mitt inne en av de långa "korvar" under plast där avfallet nu komposteras.
Bengt Karlsson är i sin tur missnöjd med att landskapet med flera miljoner euro stöder bryggeriet Stallhagens utbyggnad och även har lovat pengar för ett biogasverk vid chipsfabriken.
- Men jag kan inte vänta två-tre år på ett beslut om biogasverket. Den situationen är för osäker för min del, säger Bengt Karlsson.
Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell hänvisar till att landskapet lovat 200.000 euro för att stöda förbättringar vid Ålandskomposten. Hon påpekar också att löften om pengar för ett biogasverk vid chipsfabriken gavs för att rädda fabriken kvar på Åland. Det löftet vill hon hålla.
Stora kostnader att köra bort avfallet
Ålandskomposten tar i dagsläget emot ca 1.500 ton rötat bioslam per år från chipsfabriken. Slaktavfallet från Dahlmans är ca 200 ton och fiskrens och annat avfall från fiskodlingarna 300-400 ton, men där ingår mycket vatten.
Om slakt- och fiskavfallet ska fraktas bort från Åland blir det mycket dyrt.
Bengt Karlsson säger att han gärna vill börja med tillverkning av biogas för fordon, men för att få lönsamhet krävs tillräckliga avfallsmängder. Om det byggs en biogasanläggningen vid chipsfabriken försvinner största delen av Ålandskompostens nuvarande avfall som kunde användas för biogasproduktion.
TEXT & FOTO
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net
|
|
