|
|
25.11.2016 / Landsbygdens Folk
Jordbrukare skeptiska mot skördeskadeförsäkringarna
- För det första är det en ny produkt och försäkringsbolagen har inte marknadsfört den nämnvärt. Jag tror inte informationen hann nå ut till jordbrukarna, säger ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas.
Enligt honom är det dessutom svårt att få ut någon ersättning för den som drabbas av ogynnsamma väderfenomen med förstörda skördar som resultat.
- Det är svårt att uppfylla försäkringskraven. Det ska komma enorma mängder regn per dygn eller timme för att försäkringsbolagen ska betala ut en ersättning. Mängderna mäts också på en officiell mätpunkt. Är den officiella mätningspunkten långt borta är det svårt att bevisa hur mycket det har regnat. Just den här biten har många jordbrukare hört om och därför är många skeptiska till försäkringen, säger Grannas.
Sanna Särs, landsbygdssekreterare i Pedersöre, håller med om att det är svårt att bevisa om en jordbrukare råkat ut för stora mängder regn.
- För oss i Terjärv är den närmaste officiella mätpunkten 40 kilometer bort vid flygfältet i Kronoby. Kommer det ett exceptionellt mycket regn här behöver det inte göra det tio kilometer härifrån. Som jag ser det är mätsystemet för osäkert, säger hon.
Krävs stora regnmängder
Regnmängderna per dag eller per månad ska vara stora för att uppfylla kraven och få ut en ersättning.
- Jag undrar om vi ens hade fått ut en ersättning i år trots att det har regnat rekordmycket, säger Särs som själv är jordbrukare och drabbades av stora skördeskador i år och i fjol.
Särs har i sitt dagliga arbete som landsbygdssekreterare inte träffat någon jordbrukare på hennes område som har tecknat en försäkring. Det osäkra mätsystemet är en orsak och hon tror också att ingen i området kunde tro att 2016 också skulle bli ett regnrikt år.
- I våras hade alla här det bedrövliga fjolåret i tankarna. Ingen kunde tro att vi skulle råka ut för så här mycket regn två år i rad. Ingen var förberedd på det och få hann ta reda på vad en privat försäkring innebär i praktiken, säger hon.
En annan anledning är statens system för skördeskadeersättning som slopades 2015. I det systemet omfattades sällan vall av skördeskador utan främst spannmål och specialgrödor. Det gamla systemet hade en självrisk på 30 procent.
- Hade en odlare här 70 procent vall och 30 procent spannmål hade spannmålsarealen farit i självrisken. Statens system var orättvist just på grund av uträkningen av självrisk och ersättningarna har dessutom baserat sig på normskördar som kan vara betydligt mindre än vad en aktiv odlare producerar per hektar.
Finland blev tvunget att slopa skördeskadeersättningssystemet på grund av reglerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Kommissionen godkände inte det system som Finland tillämpade och därför upphörde det 2015.
Det systemet grundade sig på att granska en konstaterad skada som blev anmäld. Anmälningen blev antingen godkänd eller förkastad. Försäkringarna ställer enbart kriterier på väder, säger ÖSP:s ordförande Mats Nylund.
- Det här tror jag gjorde att många jordbrukare drog öronen åt sig. Det räcker alltså inte med att kunna visa att grödorna är förstörda utan exceptionellt väder är ett krav. Många funderar säkert om en privat försäkring är bra eller dåligt, säger han.
Föreslår gruppförsäkring
Privat försäkring mot skördeskador är i dagsläget det enda alternativet för de jordbrukare som bedömer att skaderisken är stor. Det som Nylund gärna skulle se är en form av gruppförsäkring mot skördeskador.
- Gruppförsäkringar blir billigare men ersättningarna betydande. Alla djurgårdar har det via sitt mejeri eller slakteri. Kunde det vara möjligt att ta fram en sådan produkt också för skördeskador? frågar sig Nylund.
Fredrik Grannas konstaterar att försäkringen i sin nuvarande form inte är så dyr. Han berättar också att försäkringsbolag kommer att delta på lokalavdelningarnas "Bondesnack" i vinter.
- På en del möten får försäkringsbolagen möjlighet att informera om försäkringen och jordbrukarna kan fråga upp eventuella detaljer. Därefter fattar var och en sitt eget beslut, säger Grannas.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
