|
|
25.11.2016 / Landsbygdens Folk
Gränsvärden gör skördeskadeförsäkringarna rättvisa
- Skadan kan bero på en kombinerad effekt av flera fenomen. Skörden kan ha skett vid fel tidpunkt, rybsfröet kan ha såtts för djupt, det kan vara fel på utsädets grobarhet, sniglarna kan äta upp grodden, och så vidare. När det regnar en viss mängd kan effekterna variera på grund av jordmån, dränering eller markytans struktur. De här sakerna behöver vi inte fundera på när det finns statistiska gränsvärden för väderfenomen.
Det finns också fält som nästan varje år svämmar över under någon del av odlingssäsongen.
- För ett par veckor sedan var jag i Pikis på MTK:s spannmålsdag. Där konstaterade jordbrukarna att de inte i sina försäkringsavgifter vill betala för att någon annan odlar på åkrar där skörden regelbundet förstörs.
I statens skördeskadesystem fanns det gårdar där skördeskador ersatts mera än fem gånger på tio år, konstaterar Raininko.
- Det kan inte längre kallas försäkring, det är välgörenhet. När försäkringen kräver ett ovanligt eller exceptionellt väderfenomen betyder det att fenomenet är lika ovanligt eller exceptionellt på alla håll i Finland.
Skillnad på ovanligt och exceptionellt
Rainko medger att modellen med gränsvärden inte är helt problemfri.
- Visst undertecknar jag en del av kritiken. Att påvisa ett enstaka regn från 40 kilometers håll är verkligen svårt, eftersom regnmängderna kan variera kraftigt bara inom några kilometer. Å andra sidan är kravet för enstaka störtregn inte att de ska vara exceptionella, alltså ske 3 gånger per 100 år, endast ovanliga, alltså ske en gång per 10 år.
Gällande långtidsnederbörd är den lokala variationen inte längre så stor.
- Den månatliga nederbörden inom grannkommuner är ungefär lika stor. Och ifall regnrekord har uppnåtts på något område så fylls kraven för skadeersättning alldeles säkert.
På LokalTapiola har man använt sig av exakta radarbilder för att undvika problemet med avstånd.
- Med hjälp av meteorologiska institutets radarbildstjänst kan noggranna regnmängder konstateras, säger Jaana Sohlman. Vi har alltså möjlighet att få väldigt exakt lokal information när det är nödvändigt.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
