|
|
25.11.2016 / Landsbygdens Folk
Thomas Blomqvist framhöll bioekonomins betydelse
Vid sidan av skogen bör även åkerresurserna utnyttjas effektivt enligt Thomas Blomqvist. Att utnyttja biprodukter och sidoflöden inom bioekonomin utgör en källa med stor potential till mervärde och tillväxt. Det är viktigt att vi inte bara producerar mera av det vi producerar idag, utan även att vi skapar mervärde och utvecklar nya produkter.
Maten lika viktig som försvaret
Vidare påminde Thomas Blomqvist om att Finland under nästa år firar 100 år som självständig nation.
- En egen matproduktion är lika viktig för ett land som ett trovärdigt försvar, sade han. Det inser de flesta finländare. Det anser också de allra flesta beslutsfattare. Att man inte alltid fattar tillräckliga beslut för att garantera att målet nås är en annan sak. Men viljan finns och det är en bra grund att stå på.
Genom att upphandla närproducerat och välja inhemska råvaror och livsmedel främjar man den lokala och nationella ekonomin, tillväxten och sysselsättningen, sade Thomas Blomqvist.
- Vi behöver beslut på olika nivåer för att det här ska bli den norm som stat och kommuner håller sig till. Vi kan genom våra val bidra till ett livskraftigt lantbruk, bättre sysselsättning och en hållbar livsmedels- och energiförsörjning.
Därför måste bönderna enligt den nyländska bondeordföranden jobba för att konsumenterna har kunskap och kännedom om varför matens ursprung är betydelsefull.
- Det måste bli lättare att välja inhemskt sade han och hänvisade till SLC Nylands nya strategi. Det är viktigt att vi marknadsför och berättar om vår matproduktion för konsumenterna. De flesta vet nuförtiden allt för lite om verkligheten inom matproduktionen.
Spannmålsodlingen måste bli lönsam
Vidare påpekade Thomas Blomqvist att den dåliga lönsamheten inom spannmålsodlingen inte kan fortsätta:
- Spannmålspriserna i Finland är bland de lägsta i EU. Trots att den finländska spannmålens kvalitet är bland de bästa i världen bakas en fjärdedel av vårt bröd av mjöl som har utländskt ursprung. Med det pris vi i dag får för bröd- och fodersäd finns det ingen lönsamhet i odlingen. Så här kan det inte få fortsätta. Det är det budskap jag får från våra medlemmar här i Nyland. Det är enkelt att hålla med.
Den svåra frågan är ändå vad man kan göra för att få en ändring.
- Ett grundläggande problem är att vi fortsättningsvis har ett överutbud av spannmål på den inhemska marknaden. Som odlare gäller det alltså för oss att minska på utbudet. Det kan vi göra dels genom att fortsätta med och helst utvidga exporten av spannmål och dels genom att aktivt söka andra grödor att odla än de traditionella spannmålsslagen. På det sättet kan vi minska utbudet och därigenom få köparna att betala ett högre pris. Traditionell marknadsekonomi alltså.
Aktörerna måste ta ett ansvar
Den nyländska bondebasen anser ändå att också de övriga aktörerna i livsmedelskedjan har ett ansvar för att det finns inhemsk spannmålsproduktion i framtiden.
- Situationen är nu verkligt allvarlig. Vi har rätt att kräva att de ansvarskännande spannmålsuppköparna visar ett intresse för att vi får ett spannmålspris som är på en hållbar nivå. Minimipriset för exempelvis vete borde vara det pris som noteras på spannmålsbörsen. Dessutom behöver vi också ändringar och förbättringar i kvalitetsprissättningen. Här kan vi dra lärdomar av både Sverige och Estland. Vi skulle också vara betjänta av ursprungsmärkning inom spannmålshandeln. Det är viktigt att konsumenten vet matens ursprung.
Thomas Blomqvist påminde om att i fall vi inte har en egen spannmålsproduktion, så kommer prisnivån på grund av fraktkostnaderna i framtiden att vara 20-30 euro högre än börspriset i stället för 20-30 euro lägre så som i dag.
- Det är alltså hög tid för alla aktörer att nu fundera på vilken prisnivå som är hållbar. Den nivå vi har i dag är det inte.
Jordbrukarnas rättsskydd fungerar inte
Härutöver var den nyländska ordföranden inne på jordbrukarnas brist på fungerande rättsskydd, bland annat i samband med ändrade klassificeringar av utfall och vattendrag, som inverkar på kraven för skyddsremsor.
SLC Nylands styrelse har diskuterat frågan nyligen.
- Många jordbrukare har i samband med årets övervakning överraskats av de ändrade klassificeringarna. Man kan konstatera att informationen från myndigheterna har varit bristfällig och att man inte heller alltid kan lita på uppgifterna i vattendragsregistret och Viputjänsten. Jordbrukare har därmed försatts i en oskälig situation då man inte vet vad som gäller och vilka uppgifter man kan lita på.
- Även de av myndigheterna ensidigt förändrade villkoren för växttäcke upprör jordbrukarna, påpekade Thomas Blomqvist. Naturvårdsåkrar får inte längre ens räknas med i den areal med vilken man uppfyller procenten för växttäcke. Det är inte förenligt med god förvaltningssed, att man trots ensidigt ändrade villkor måste betala tillbaka fjolårets ersättning om man avslutar förbindelsen i år.
Strävar inte efter SLC:s ordförandeskap
Thomas Blomqvist nämnde även om att SLC:s nuvarande första viceordförande Mats Nylund har anmält sitt intresse för att överta posten som centralförbundets ordförande på SLC-fullmäktiges höstmöte 2017. Nuvarande ordföranden Holger Falck har meddelat att han inte längre ställer upp för omval då.
Thomas Blomqvist meddelade samtidigt att han inte står till förfogande för uppdraget som SLC-ordförande.
- Det är ett privilegium att få vara ordförande för SLC Nyland och det vill jag gärna fortsätta med. Jag vill också gärna fortsätta i riksdagen och har för avsikt att kandidera i följande riksdagsval. Jag anser inte att riksdagsuppdraget är förenligt med uppdraget att vara SLC:s ordförande. Det senare är ett viktigt och intressant uppdrag. Av två intressanta uppdrag, ordförandeskapet för SLC och riksdagen, prioriterar jag i alla fall riksdagen.
Samtidigt ville den nyländska ordföranden uppmuntra till diskussion om ordförandevalet.
- Det är naturligtvis en fråga om vad vi förväntar oss av vår kommande ordförande och hur vi vill utveckla vår organisation. Jag ser gärna fler kandidater, men samtidigt inser jag att vi redan har en seriös kandidat. Detta i kombination med våra stadgar som förutsätter stöd över alla medlemsförbundens gränser gör det till en utmaning att bli vald.
Fortsätter som nyländsk ordförande
Förbundsordföranden för SLC Nyland Thomas Blomqvist från Tenala omvaldes enhälligt på förbundets höstmöte i tisdags. Även första viceordförande Thomas Antas från Lappträsk omvaldes enhälligt.
Till ny andra viceordförande valdes enhälligt Bengt Nyman från Karis. Han efterträder Anna Alm från Pojo, som undanbett sig återval. Bengt Nyman är spannmålsodlare från Svartå, som från tidigare har flera förtroendeuppdrag inom producentorganisationen. Han är bland annat ordförande för SLC:s spannmålsutskott.
Ny ledamot i förbundsstyrelsen, där alla lokalavdelningar är representerade, är Crista Hällfors från Lappträsk. I och med att Snappertuna, Karis och Pojo lokalavdelningar har beslutat att från årsskiftet gå samman och bilda SLC Raseborg, så valdes ingen i stället för Anna Alm (Pojo) och Anders Wasström (Snappertuna) som stod i tur att avgå. SLC Raseborg representeras år 2017 i styrelsen av Bengt Nyman (Karis). I övrigt fortsätter styrelsen i samma sammansättning som tidigare.
Till SLC Nylands representanter i SLC:s fullmäktige för år 2017 valdes: Johan Holmström (ny) (suppleant Jaakko Mäkelä), Anders Wasström (Sune Baarman), Kaj Klinge (Kim Forsman), Kim Männikkö (Håkan Nyström, ny), Gösta Lundström (Magnus Lindberg), Anders Rosengren (Robert Haglund), Jesse Mårtenson (ny) (Anders Mickos).
Mjölkproducenten Jesse Mårtenson från Mörskom valdes efter omröstning, där han fick 31 röster medan 19 röstade för den andra kandidaten Artur Hagner från Pernå. En röst var blank.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
