|
|
18.11.2016 / Landsbygdens Folk
SLC-ordförande Holger Falck
skruvar ner förväntningarna
- Jag vet att förväntningarna på arbetsgruppen har varit stora också från finländskt håll, säger Holger Falck. Men man måste också se på arbetsgruppens förslag och möjligheterna att realisera dem utgående från den världspolitiska situation vi just nu är inne i och från det läge vi har framför oss. Speciellt efter presidentvalet i USA måste vi vara medvetna om att EU:s inre marknad knappast kan fungera i evighet på oförändrade villkor. Vad som kommer att hända på världsmarknaden och vilka frihandelsavtal som kommer att gälla är milt sagt osäkert, säger Holger Falck.
- Det är förstås utan vidare till fördel om man på EU-nivå fattar beslut som leder till att livsmedelskedjan i unionen och därmed också i vårt eget land kommer att fungera rättvisare. Det gäller framför allt jordbrukarnas situation som måste förbättras. Vi tycks ha svårt att komma framåt med det här i den nationella lagstiftningen, men om direktiven kommer från EU, så måste vi anamma dem så som vi anammar allt annat därifrån.
Pruta på direktstödet för att införa riskhantering?
En viktig ingrediens i rapporten är förslagen om redskap för att hantera risker, till exempel i försäkringar mot skördeskador eller mot störningar på marknaden, närmast låga producentpriser.
- De nuvarande arealstöden, som är en del av EU:s direkta stöd och därmed gäller alla medlemsländerna, ger i sig en viss inkomstgaranti också när skördeskador uppstår eller efterfrågan på marknaden inte är på samma nivå som utbudet, säger Holger Falck.
- Det finns anledning att noga fundera på hur mycket av de direkta stöden jordbrukarna är beredda att avstå ifrån för att i stället komma i åtnjutande av försäkringar. Hittills har vi inte varit beredda på det. När vi talar om marknadsstörningar, så lönar det sig dessutom att minnas att historiskt sett har åtta av tio odlings- och marknadsår gett dåliga eller måttliga resultat. Det är bara två år som gett en vettig utdelning. Jag undrar hur en försäkring mot marknadsstörningar i den här situationen skulle fungera.
Rapporten talar också varmt för att ta i bruk futurer, till exempel i spannmålshandeln.
- På grund av ringa efterfrågan finns tyvärr inte det här verktyget kvar i våra större finländska lantbruksfinansiärers verktygsback, konstaterar SLC:ordföranden.
Finansieringshjälp från EIB?
Arbetsgruppen föreslår också att Europeiska investeringsbanken ska ge jordbrukare tillträde till finansieringshjälp.
- Vi utreder som bäst, om EIB skulle ta en aktivare roll i landsbygdsfinansieringen på det nationella planet. Det gäller närmast från ingången av följande programperiod 2021, förklarar SLC-ordföranden.
- I vilket fall som helst vill jag dock påstå att så länge vi kan upprätthålla vårt nuvarande system med investeringsstöd så är det att föredra, säger Holger Falck.
Finansieringshjälp från EIB förutsätter att medlemsländerna placerar pengar där, det gäller även Finland. Med andra ord måste medlen tas från nuvarande stödpengar, eftersom det är mycket svårt att hitta nya pengar i statsbudgeten.
Producentorganisationer - kanske
Gruppen vill även slå ett slag för de så kallade producentorganisationerna. Det handlar alltså inte om SLC eller MTK utan om sammanslutningar som bildas kring vissa jordbruksprodukter för att stärka producenternas ställning. Termen har införts av EU.
Man kan bilda producentorganisationer inom branscherna frukt och grönsaker, jordbruksgrödor, nötkött eller mjölkprodukter. Inom frukt och grönt har vi ett fåtal fungerande producentorganisationer sedan ett antal år.
Bildande av producentorganisationer så som EU avser i dag omfattar inte svinsektorn. De flesta svinproducenterna i Finland är i alla fall medlemmar i ett andelslag. Det har åtminstone inte ännu uppstått producentorganisationer inom spannmålsodlingen i större skala, fastän man har kunnat bilda organisationer för jordbruksgrödor sedan början av maj i år. Det samma gäller nötkött och mjölkprodukter.
SLC-ordföranden ifrågasätter i alla fall vilken roll producentorganisationer inom exempelvis kött- eller mjölksektorn skulle kunna ha för roll, när det finns starka andelslag.
- Det är dock helt klart att böndernas inflytande inom spannmålsmarknaden är för svagt i dagens läge, säger Holger Falck.
En allmän slutsats är alltså att SLC-ordförande Falck är något tveksam till vilka förbättringar rapporten i praktiken kan leda till. I vilket fall som helst kommer rapporten att beaktas i de organ som bereder programperioden efter 2020, också i Finland.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
