|
|
21.10.2016 / Landsbygdens Folk
Trendbrott inom Europeisk mjölkproduktion - ökningen har blivit en minskning
Trots höjningen är mjölkpriserna i Europa fortfarande låga.
- I juli var medelpriset på en liter mjölk i Europa 25,63 cent, medan det idag är 26,99 cent, berättade Österberg. Det är långt under produktionskostnaden i de flesta länder, så prishöjningar är fortsättningsvis nödvändiga.
Stöd för minskning engångsföreteelse
Förutom marknadsläget diskuterade mjölksamarbetsgruppen det nya stödpaketet som ska minska mjölkproduktionen ytterligare. För det reserveras 15 miljoner euro, av vilket hälften finansieras av EU och hälften genom nationella medel. Stödet som ska stabilisera EU:s mjölkmarknad ytterligare får inte användas till att sporra mjölkproduktionen.
- Vi har förhållit oss kritiskt till stödet, eftersom det i praktiken innebär att man får 30 cent för varje mjölkliter man låter bli att producera. I princip vill vi ju inte understöda sådant som man inte producerar.
Österberg underströk att mjölksamarbetsgruppen däremot kan acceptera stödet som en engångsföreteelse.
- Om vi tack vare den minskade produktionen istället för ett högre avräkningspris på mjölk, ens så mycket som en cent per liter, så har vi redan fått in 23 miljoner euro på årsnivå.
Österberg ser att stödet är en direkt följd av att EU slopade mjölkkvoterna.
- Kvoterna höll mjölkmängderna under kontroll, men numera finns inga verktyg för det, därför tvingas man ta till andra verktyg för att få mjölkproduktionen i balans. Stöd för att minska produktionen kan i slutändan hjälpa de effektivaste produktionsländerna i EU att bli ännu starkare. Vi är ändå ett litet land i utkanten av EU. Om vi minskar vår produktion för mycket är vi ganska snabbt marginaliserade. Vi behöver den storlek vi har.
SLC sökte andra lösningar tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet, men kunde enas med ministeriet om att stödet kan godkännas en gång för att stabilisera marknaden.
Båsladugårdar borde få finnas kvar
Angående båsladugårdar anser mjölksamarbetsgruppen att det är orimligt att just den typen ska förbjudas i Finland.
- Det beror inte på ladugårdstypen om djuren har det bra, utan på djurskötaren, påpekade Österberg. Finland har små gårdar som lämpar sig för båsladugårdar, och inom de senaste 5-6 åren har nya sådana byggts. Det blir besvärligt för dem om ladugårdstypen nu förbjuds.
Det finns inte heller djurskyddsmässiga orsaker att förbjuda båsladugårdar eftersom djuren får gå på betesgång ute och är i rörelse en stor del av året. Ett förbud skulle bara sänka motivationen att fortsätta produktionen.
- De nya ladugårdarna som byggs är gjorda för lösdrift, vilket betyder att övergången ändå sköts naturligt så småningom.
En annan fråga som togs upp gällde djurens egenvärde.
- Från producenthåll kan vi inte godkänna termen, konstaterade Österberg. Det kan utvecklas till en ohållbar lösning i framtiden. Minister Tiilikainen har gett besked om att termen inte betyder någonting, men varför ska vi då behöva den alls?
Avbytarservicen måste fungera
Inom ramen för krispaketet för 2016 tillskrevs ett extra anslag på 10 miljoner euro till avbytarservicen. Mjölksamarbetsgruppen diskuterade hur anslaget borde användas.
- Förslaget på en lägre avgift för vikariehjälp för sjukvård av barn eller för föräldraledighet är en bra satsning, ansåg Österberg. Att öka antalet möjliga inköpstimmar understöder vi också.
Samarbetsgruppen ansåg även att det är viktigt att taxan hålls låg för jourtelefonmöjlighet för avbytare.
- Det betyder att avbytaren måste ha mobiltelefonen tillgänglig hela dygnet vilket så klart kostar, men med dagens stora enheter med mjölkrobotar och utfodringsenheter måste det kunna ordnas.
Från och med 2019 framåt är det meningen att landskapen ska ordna avbytarverksamheten.
- På stora områden med lite lantbruksverksamhet kan servicen bli dålig. Vi förutsätter att servicen kommer att fungera också i framtiden.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
