|
|
14.10.2016 / Landsbygdens Folk
Efterlängtad höjning av nötpriset
- men lång väg kvar
- Situationen har varit och är fortfarande mycket svår. Just nu försöker vi leva på kärleken, för någon lönsamhet och extra pengar finns inte, fortsätter de.
Hellströms köper in råmjölkskalvar och har slutuppfödning med en besättning på totalt över 400 djur. I det här skedet - med tillägg - kommer de upp i ett producent pris på cirka 3,40 euro per kilo.
- Vi har en rätt stor besättning och får ett något högre pris än medelpriset på grund av flera tillägg. Trots det är producentpriserna på en för låg nivå för att det ska räcka. Nu var det här den första höjningen och i grunden är bonden positiv och hoppas och det är klart att vi vill tro på att det här kan vara början på något bättre. Men det kommer helt säkert att ta tid innan vi producenter kan vara riktigt nöjda med priset, säger Peter.
Större efterfråga
Orsaken till att Atria och andelslaget Österbottens Kött kunde höja grundpriset på mjölkrastjurar med 2 cent är flera. Dels har efterfrågan på inhemskt ökat och det gör att förädlingen kan ta ut ett något bättre pris av marknaden.
- Finland är inte självförsörjande på nötkött och det finns tecken på att konkurrensen om det inhemska nötköttet har ökat på sistone. Det bidrar till en värdeökning på inhemskt nötkött och det finns tecken på att det går att få ut ett bättre pris, vilket nu har genererat sig direkt till producenterna, säger Kim Tarvonen, anskaffningschef vid ÖK.
En annan orsak till prishöjningen kan vara att det finns starka tecken på att självförsörjningsgraden minskar ytterligare i framtiden. Antalet mjölkgårdar förväntas minska, vilket direkt påverkar tillgången på kalvar till nötköttsproduktionen.
- Det betyder att produktionen av inhemskt nötkött på sikt kan minska och om efterfrågan ökar betyder det att priserna går upp. Ett exempel på det är Sverige där den inhemska produktionen har minskat kraftigt samtidigt som efterfrågan skjutit i höjden. Men jag hoppas innerligt att vi inte behöver hamna ner till en självförsörjningsgrad på femtio procent i Finland. Vi behöver verkligen inte gå samma väg som Sverige den här gången, säger Tarvonen.
År 2013 var medelpriset i Finland på nötkött och tjurar på 3,54 euro per kilo. Sedan dess har priset sänkts i omgångar, med några cent per gång, fram till i somras. I dag ligger landets medelpris på cirka 3,30 cent per kilo. Tarvonen är medveten om att 2 cent inte är mycket.
- Jag förstår att producenterna vill ha större prisökningar än så här. Men jag tror och hoppas att nedgången nu har stannat upp och att vi kan tala om ett litet trendbrott. Det här var första gången på länge som Atria kunde höja priserna och jag hoppas att prishöjningen också kan göras för andra sortiment på sikt.
Tror du på fler prishöjningar?
- Jag är försiktigt positiv och sannolikheten för att priserna stiger är högre än att de sjunker om man har ett längre perspektiv. Producenterna är förtjänta av högre priser, men det återstår att se hur situationen är om ett år, säger Tarvonen.
Omfattande skördeskador igen
Högre priser är något som producenterna definitivt skulle behöva nu. I synnerhet de i norra Österbotten som har drabbats av mycket stora skördeskador. Hellströms odlar spannmål på 75 hektar och brukar vid normala år få en skörd på cirka 300 ton. Resultatet i år blev drygt 20 ton.
- Det här är andra året i följd som skörden misslyckas kraftigt. Vi har fått cirka 400 millimeter regn i år och i stort sett alla producenter har drabbats mycket hårt. Nu hamnar vi att köpa in foder utifrån och det är klart att det påverkar ekonomin mycket hårt. Det handlar om tiotusentals euro i kostnader, säger Peter.
Lena fortsätter:
- Men samtidigt har vi sparat kostnader när vi inte har bekämpat odlingarna med växtskydd. Torkningskostnaderna är också små, men i det stora hela är det en stor förlust för oss.
Vallskörden lyckades däremot rätt bra. Hellström fick tre skördar med rätt bra mängd och kvalitet.
- Vi är tacksamma för att vi lyckades så här bra med vallen för andra har det mycket dåligt ställt. Men i och med spannmålsförlusterna är vi också tvungna att köpa in strö. Här går det cirka två balar strö per dag och det är också en kostnad.
Familjen strävar efter att amortera på lånen och har fortfarande huvudet över vattenytan. Men det är ingen trevlig tillvaro att hela tiden oroa sig för om räkningarna kan betalas nästa månad.
- Som producent och företagare vill jag ju kunna leva på verksamheten och investera. Vi och alla andra producenter lever under hård press och det är klart att vi är frustrerade. Vi är frustrerade på regeringen och att utbetalningarna av stöden alltid skjuts upp och att alla organisationer som arbetar för oss inte verkar få någonting till stånd. Men trots det har vi framtidstro och hoppas på att vi får se fler betydande prishöjningar i framtiden. Det här är ett steg i rätt riktning, säger Lena och Peter.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
