|
|
14.10.2016 / Landsbygdens Folk
Andra svaga året i rad för lantbruket
De genomsnittliga produktionskostnaderna inom lantbruket ökar med cirka två procent från året innan trots att till exempel energikostnaderna har minskat något. Genom detta faller företagarinkomsten från 10.900 euro i fjol till cirka 9.400 euro per företag. Lönsamhetskoefficienten sjunker från 0,24 till cirka 0,20.
Lönsamheten för spannmålsodling är nära noll för tredje året i rad. I år är företagarinkomsten endast cirka 1.000 euro per gård.
- Antalet spannmålsgårdar har inte minskat dramatiskt trots den svaga lönsamheten, eftersom spannmålsodlare är inte så beroende av lantbruket för sin utkomst som husdjursgårdar. Då är det möjligt att fortsätta verksamheten även om den har en svag lönsamhet, konstaterar Naturresursinstitutets forskare Jukka Tauriainen, som utarbetat prognosen.
Mjölkboskapsgårdarnas lönsamhet är något sämre i år än i fjol. Företagarinkomsten är 21.000 euro och lönsamhetskoefficienten 0,24. Lönsamheten har försämrats särskilt på grund av de höjda kostnaderna.
Lönsamheten för produktion av nötkött är fortsatt svag år 2016. Företagarinkomsten minskar med fyra procent från året innan till 17.100 euro per gård, medan lönsamhetskoefficienten stannade på 0,30.
Lönsamheten för svin- och fjäderfäuppfödning försämras klart år 2016 från fjolåret på grund av att producentpriserna sjunkit och kostnaderna ökat. Svingårdarnas lönsamhetskoefficient faller till 0,12 och fjäderfägårdarnas lönsamhetskoefficient går rentav under noll.
- På grund av det ringa antalet gårdar och den smala inkomstmarginalen är prognoserna för svin- och fjäderfäuppfödning känsliga för förändringar i priserna, stöden och prognoserna om gårdsstrukturen. Därför ska dessa resultat snarare betraktas som approximativa, preciserar Tauriainen.
Lönsamhetsutvecklingen av en gård påverkas av många faktorer. Förändringar i priserna på marknaden, stödpolitiken o.s.v. påverkar olika gårdar med olika styrka. Dessutom har företagarens skicklighet som företagsledare stor betydelse när det gäller att reagera på förändringar i verksamhetsmiljön.
År 2016 blir 38 procent av lantbruksföretagen helt utan företagarinkomst, vilket innebär att de har en negativ lönsamhetskoefficient. Sju procent av företagen överskred lönsamhetskoefficienten 1, d.v.s. uppnådde lönsamhetsmålet. Av dem var 33 procent husdjursgårdar och 63 procent spannmålsgårdar, andra växtodlingsgårdar och trädgårdar. De återstående gårdarna bedriver blandad produktion.
|
|
