|
30.9.2016 / Landsbygdens Folk
Copa-kritik mot förgröningsplaner
Merrild kritiserar särskilt förslaget att förbjuda växtskyddsmedel på ekologiska fokusområden med kvävefixerande grödor. Det är ingen förenkling. Växtskyddsmedel måste tillåtas i kvävefixerande kulturer, trädor och mellangrödor.
Problematisk är också förlängningen av trädesperioden från sex till nio månader. Detsamma gäller regeln att vall i huvudgröda måste finnas på plats i minst tio veckor. Reglerna har tidigare kritiserats av EU:s jordbruksministrar.
Cogeca-ordföranden Thomas Magnusson efterlyser för sin del en portion mer praktisk frihet för jordbrukarna, så att de på bästa sätt kan utföra sitt arbete - att producera livsmedel.
Enligt Magnusson borde EU ta fram regler som ger större flexibilitet vid val av grödblandningar. Dessutom borde vete och hårdvete (durum) klassas som två skilda kulturer.
Förgröningen ger minimal miljönytta
En ny studie från Svenska Jordbruksverket visar att diversifiering av grödor och permanenta gräsmarker ger mycket små miljövinster. Den åtgärd som ger mest miljönytta är ekologiska fokusarealer.
Användningen av jordbruksmarken har ändrats bland annat genom att spannmål ersätts av träda, kvävefixerande grödor och insådd av vall i huvudgrödan. Förändringarna har främst skett i slätt- och mellanbygd där de också ger de högsta miljövinsterna.
I rapporten har värdet på de ökade miljönyttorna jämförts med kostnaderna för förgröningsåtgärderna. I princip tar den skapade miljönyttan och de totala kostnaderna ut varandra.
Studien föreslår att man vid förändringarna av jordbrukspolitiken 2020 tar bort åtgärden för diversifiering av grödor. Om åtgärden för permanenta gräsmarker ska vara kvar, måste reglerna utformas på ett nytt sätt.
Om ekologiska fokusarealer också framöver ska upprätthållas, måste reglerna och villkoren för exempelvis EFA-trädor, obrukade fältkanter och långliggande vallar utvecklas för att ge mer miljönytta, föreslår utredaren Torben Söderberg.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|