|
|
23.9.2016 / Landsbygdens Folk
Regionförvaltningsverken ska bilda en statlig enhet
Bland annat på jordbrukarhåll finns en viss skepsis mot det här. Orsaken är inte minst den att man är rädd för mer byråkrati.
Kimmo Tiilikainen lät förstå att det kommande verket främst har hand om miljöfrågor, medan de övriga funktionerna inom de nuvarande förvaltningsverken flyttar till de kommande landskapen.
Den stora frågan är hur stor en del av miljöförvaltningen som flyttas till landskapsnivå och hur mycket som blir kvar på statlig nivå.
- Vi kan inte ha det så att staten inte övervakar miljön, sade minister Tiilikainen.
Ministern yttrade sig inte direkt om det är meningen att det kommande verket får besvärsrätt eller inte.
- När det gäller bygglov och dylikt kunde man hålla en egen större litania, men avsikten är i alla fall att mängden av ansökningar ska minska i och med att det ska bli lättare att få lov för olika projekt och ansökningsförfarandet förenklas. En del av lovförfarandet flyttas också till kommunerna.
När det gäller naturresurser och några andra specialuppdrag kommer de i vilket fall som helst att skötas ovanför den kommande landskapsnivån.
Närmare 60 lagar måste ändras
I övrigt är avsikten att en stor del av de förvaltningsuppgifter som i dagens läge hör under jord- och skogsbruksministeriet flyttar till de kommande landskapen. De kommer att ta över nuvarande uppgifter inom jordbruk och livsmedelsekonomi, landsbygdens utveckling, miljöhälsovård och uppgifter kring naturresurser av NTM-centralerna, regionförvaltningsverken och kommunerna.
Det är 55 lagar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som måste ändras till sitt innehåll.
De nya landskapen ska inleda sin verksamhet i början av 2019.
Matpolitiska redogörelsen på remiss
På informationen påminde också jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän om utkastet till matpolitisk redogörelse Mat2030 som nyligen sänts på remiss till berörda parter, bland annat SLC.
I utkastet har ministeriet valt att använda begreppet matsystemet, närmast som en ersättning av ordet livsmedelskedjan.
Bland visionerna i utkastet återfinns att efterfrågan 2030 täcks av ett genomskinligt, kunnigt och flexibelt samt internationellt konkurrenskraftigt och lönsamt matsystem som också har etablerat sig på exportmarknaden.
När det gäller jordbrukets roll i matsystemet heter det bland annat i utkastet att jordbruksstöden inte bör vara passiva stöd för att bara upprätthålla jordbruket utan att stöden ska riktas till effektiv produktion och utveckling.
Enligt utkastet bör också Finland säkerställa att det är möjligt att idka jordbruk i områden där klimatet inte är det gynnsammaste.
I texten påminner ministeriet om att Finland av flera orsaker har avsevärt högre produktionskostnader än många andra medlemsländer. men redogörelsen låter också förstå att här finns förutsättningar för en ren matproduktion.
Vidare heter det att det finns behov av att förenkla det komplicerade stödsystemet, vilket kommit tydligt fram både i EU och här hemma. Utmaningen är att samtidigt hitta förutsättningar och nödvändiga undantag som gör att Finlands speciella produktionsförhållanden kan beaktas och produktionen tryggas.
Enligt utkastet bör jordbrukarna sporras till nya samarbetsformer för att öka produktiviteten och utnyttja gemensamma resurser bättre samt till ett tätare samarbete med konsumenterna och därigenom en utveckling av marknaderna.
Bland ambitionerna finns att öka produktionen av inhemskt foderprotein genom forskning och växtförädling samt genom att utveckla stödsystemen.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
