|
|
8.7.2016 / Landsbygdens Folk
Ändringar i norskt skattesystem kan ändra på gårdarnas struktur
En ändring som redan genomförts före överenskommelsen och som möjligtvis kommer att påverka gårdarnas struktur i Norge är att skatten på vinst från överlåtelse av fast egendom har sänkts från 50 till 25 procent. Det här skedde i anslutning till årets statsbudget.
Ändringen är bland annat en följd av det norska regeringsprogrammet och regeringens strävan att anpassa jordbrukets struktur till EU- förhållanden, en sak som Norges Bondelag i övrigt varnade för inför det senaste stortingsvalet.
Ursprungligen ville regeringen även slopa skattefriheten vid generationsväxlingar inom familjen och föreslå en beskattning också av dessa på 25 procent, men det förslaget avvärjdes. I dag är regeln i Norge att överlåtelse av gårdar vid generationsväxling inom familjen inte beskattas när den som säljer gården har ägd den i minst tio år, att köparen är i släkt med säljaren och att överlåtelsepriset inte överstiger 75 procent av försäljningsvärdet.
I vilket fall som helst så minskar emellertid skillnaden mellan generationsväxlingar och överlåtelser på öppna marknaden så att det blir fördelaktigare att sälja på öppna marknaden än förr.
Enligt Arnstein Tveito vid Norges Bondelags skatteavdelning är det för tidigt att sia om ändringen inverkar i större skala på den norska gårdsstrukturen som präglas av småskaliga familjejordbruk.
- Men det vet vi att många har väntat på genomförandet av reformen i och med att den finns inskriven i regeringsprogrammet, så troligtvis kommer överlåtelserna på öppna marknaden att öka, säger Arnstein Tveito.
Enligt det norska skatteforliket sänks den allmänna inkomstskatten från 27 till 25 procent i årets beskattning. Skatteforliket omfattar också en överenskommelse om att sänka skatten ytterligare till 22 procent under 2017-2018.
I stället för den tidigare toppskatten som i viss mån kan jämföras med marginalskatt införs en stegvis beskattning. Norrmännen talar om trinnskatt, det vill säga stegskatt. Det betyder något förenklat en progressivt stigande beskattning av inkomster som överstiger 159.800 norska kronor, lite på 17.000 euro.
När det gäller förmögenhetsskatten så höjs grundavdraget från 1,2 miljoner norska kronor (knappt 129.000 euro) till 1,4 miljoner (knappt 150.000 euro).
Beskattningsvärdet på andrahandsbostad och egendom som är anknuten till näringsidkande ökar från 70 till 80 procent av marknadsvärdet, men ändringen gäller inte lantbruksegendom.
I motsats till exempelvis Danmark och Sverige får ett bolag i övrigt låna pengar till en personlig innehavare i bolaget, till exempel en aktieinnehavare i ett aktiebolag. Från i år ska ett sådant lån i alla fall beskattas som avkastning.
Regeringen föreslog vidare att avskrivningen på husdjursbyggnader skulle sänkas från 6 till 4 procent, men det blev avvärjt i förhandlingarna om skatteforliket. Det låter i alla fall som ganska låga satser och i Norge är det inte ovanligt att det tar långt över en människas livstid att avskriva större byggprojekt. I Finland är avskrivningen på produktionsbyggnader högst 10 procent (20 procent på växthus och 25 procent på lätta konstruktioner).
Norges regering föreslog också ändringar av beskattningen på skog som skulle ha lett till högre förmögenhetsskatt men ändringen avstyrdes.
René Moody Nielsen från danska Landbrug og Fødevarers skatteavdelning kunde berätta att det inte finns många specialregler kvar i Danmark för jordbruksnäringen; beskattningen följer ganska långt samma villkor som näringslivet överlag.
En regel som i alla fall är kvar är att jordbruksmark värderas betydligt lägre än marknadsvärdet i beskattningen, vilket medför en lägre egendomsbeskattning.
- Vi är glada för att vi får ha kvar det undantaget, säger René Moody Nielsen.
Det var SLC och MTK som ordnade juristdagarna, Gunilla Grönholm vid SLC Nyland hade ordnat de praktiska arrangemangen medan Mikaela Strömberg-Schalin vid SLC tillsammans med de nordiska kollegerna hade sammanställt det fackliga programmet.
|
|
