|
|
3.6.2016 / Landsbygdens Folk
Arbetsgrupp föreslår statsborgen för likviditetslån och förlängt betalningsuppskov
Arbetsgruppen fortsätter med uppdraget att reda ut hur användningen av statsborgen kunde utvecklas vid ansökan om investeringsstöd fram till utgången av september i år.
Statsborgen på upp till 70 procent av vanliga banklån
Enligt arbetsgruppens förslag skulle statsborgen kunna utgöra högst 70 procent av vanliga banklån som söks för att underlätta likviditetsproblemen på gårdarna. Lån som beviljas skulle få utgöra högst 30 procent av medeltalet under de senaste två åren av de sammanlagda momsfria försäljningsinkomsterna på jordbruksprodukter och inkomststöd.
Lånet skulle kunna vara högst 110.000 och minst 30.000 euro. Detta innebär att försäljningsinkomsterna och inkomststöden borde utgöra i medeltal minst 100.000 euro under de två senaste åren för att gården skall kunna söka om statsborgen till banklånet.
Lånets återbetalningstid föreslås bli högst sju år och inom lånetiden kunde två amorteringsfria år beviljas. Statsborgen kostar 0,75 procent av lånebeloppet, högst 200 euro, då lånet beviljas och därefter 0,75 procent av utestående lånekapital halvårsvis. Arbetsgruppen föreslår att statsborgen skulle beviljas för högst 160 miljoner euro.
Med 70 procent i statsborgen innebär det att den totala summan för lån skulle uppgå till knappt 230 miljoner euro. Om ansökta lån skulle bli kring 70.000 euro i medeltal skulle statsborgen i så fall räcka till drygt 3.000 gårdar.
Krav på likviditetskalkyl
Vid ansökan om statsborgen skulle en likviditetskalkyl krävas. En sådan är under arbete. Ansökningarna skulle behandlas i NTM-centralerna.
Statsborgen för likviditetslån förutsätter en lagändring som föreslås behandlas som en budgetlag i höst i riksdagen efter att regeringen tagit de nödvändiga besluten. Förfarandet kräver också godkännande av EU-kommissionen.
Den lagenliga grunden för statsborgen skulle i första hand vara det tillfälliga nationella de minimis stödet som kommissionen har föreslagit som en lättnad av likviditetskrisen inom jordbruket. Tyvärr dröjer det nog till nästa år innan ansökningarna kan lämnas in och troligtvis går det långt in på våren 2017 innan lånen går att lyfta.
Lagändring också för fler betalningsfria år
Det andra förslaget att förlänga antalet uppskovsår från fem till åtta år i de två senaste finansieringslagarna kräver likaså en lagändring och därför torde förlängningen träda i kraft först efter årsskiftet.
Enligt uppgifter från bankerna har en hel del lågräntelån från början av tvåtusentalet, speciellt till husdjursbyggnader, redan beviljats maximala fem års betalningsuppskov och en ökning av antalet uppskovsår och för statslån även en möjlighet till fler år av räntefrihet för att underlätta likviditetsproblemen.
Ordförande för arbetsgruppen är lantbruksrådet Esko Juvonen vid jord- och skogsbruksministeriet. SLC representeras av ordförande Holger Falck.
|
|
