|
|
20.5.2016 / Landsbygdens Folk
Avverkningar längs kraftledningar
orsakar huvudbry hos skogsägare
- Strax efter påsk märkte jag någon fällt träd intill kraftledningen i min skog. Jag hade inte fått något meddelande men fick senare reda på att det handlade om kompletteringsavverkning efter avverkningen som skedde år 2014, berättar Magnus Ekholm i Raseborg.
Magnus Ekholm är självverksam skogsägare på gården Norrgård i Tenala, Raseborg. Han har inte särskilt goda erfarenheter av avverkningarna 2014 heller.
- Hösten 2014 kom det ett brev från Caruna och UPM Silvesta med en förfrågan om hur skogsägarna vill att avverkningen skulle ske. Jag svarade att jag gärna avverkar kantzonerna själv. Sen hördes ingenting förrän sonen plötsligen en dag kom hem och sa att det knappt går att köra längs skogsvägen.
Då var avverkningen redan klar och virket var utkört utan att Ekholm hade fått veta något om det.
- Det var just före jul och det hade regnat i ett kör i två månader så det såg fruktansvärt ut.
Det visade sig handla om ett misstag där hans papper kommit bort i mängden.
Senare blev han i alla fall ersatt för den sönderkörda skogsvägen.
Arbetena utförs av skogsbolaget UPM:s dotterbolag UPM Silvesta som tillhandahåller arbetstjänster inom bland annat skogsvård. I praktiken anlitar UPM Silvesta 500 olika fackmän för de landsomfattande arbetena längs kraftledningar.
- Det är helt omöjligt att hitta någon som bär ansvar. Alla delegerar neråt. På Caruna hänvisar man till UPM Silvesta där man i sin tur säger att det är entreprenören som utför arbetet som är ansvarig.
Ekholm skakar på huvudet och ser förundrad ut:
- Vad blir det till om moto-föraren ska börja kontakta skogsägarna medan maskinen står stilla. Det är något som är fel med ansvarsfördelningen här.
Det handlar om en ca 100 km lång kraftledning på 110 kV från Hangö norrut med utvikningar mot bland annat Tenala och Karis. När avverkningen inleddes år 2014 informerades markägarna och tillfrågades huruvida de ville delta i samförsäljning av virket eller inte.
Avverkningen längs ifrågavarande högspänningsledning avslutades ifjol. Sedan gjordes en helikopterflygning då området laserskannades för att kontrollera var det måste ske ytterligare kompletteringsavverkningar.
Det är den här kompletteringsavverkningen som de senaste veckorna satt sina spår i skogarna på Hangö udd.
- Det har nog varit problem med kommunikationen, säger revirinstruktör Stefan Sundqvist på Södra skogsreviret. Han har blivit kontaktad av flera skogsägare men misstänker att många fler inte har en aning om att det ligger fällda träd i deras skog ifall de inte blivit informerade om det av någon granne.
Både Ekholm och Sundqvist tycker att tidpunkten för avverkningen är märklig.
– Vem hugger stock i början av april? undrar Ekholm.
– Jag kan tänka mig att det längs linjen finns virke som inte alls går att köra ut nu längre, funderar Sundqvist.
Ekholm tog i alla fall saken i egna händer och körde bort stammarna så snabbt som möjligt eftersom han ändå själv avverkade i närheten.
- Jag tycker att principen att avverka nu är vansinnig. Ur min synvinkel var det ändå ingen katastrof för jag kunde frakta bort stammarna själv.
Hans råd till Caruna är att kontakta den lokala skogsvårdsföreningen eller ett skogsbolag som i sin tur sköter kontakten med markägaren inför en avverkning.
- Det hör nog till att man kontaktar skogsägaren och så går man tillsammans i terrängen och ser vad man ska göra.
Sundqvist oroar sig för att timret inte ska hinnas köras ut ur skogen innan det angrips av insekter.
– Jag kan inte tänka mig en sämre tidpunkt. Granbarkborren tackar och tar för sig. Det finns risk för insektskador om det ligger timmer i skogen i flera månader framöver.
Det har redan gått sex veckor sedan avverkningen och där markägaren inte fört bort stockarna ligger de kvar utspridda i terrängen.
- När det gäller privat skogsbruk uppmanar man markägare att så snabbt som möjligt transportera bort vindfällen så att de inte blir ett skogshygienproblem, säger Sundqvist och spanar in några granstockar som tillsvidare ser friska och fina ut. Sundqvist frågar sig också vem som står för notan om stockarna angrips och inte längre kan klassas som stock och följaktligen genererar ett lägre pris.
– I så fall är det vi som är ansvariga, intygar för sin del projektansvariga Juho Salmi på UPM Silvesta och försäkrar att bolaget ersätter markägaren enligt stockpris i sådana fall.
Salmi är den person som markägarna uppmanades kontakta i brevet de fick för knappt två år sedan. Själv jobbar han i Raumo.
- Vi har fått en hel del kritik och vi har försökt förbättra oss, säger Salmi.
Han medger att man inte lyckats kontakta alla markägare för kompletteringsavverkningen.
- Vi ber om ursäkt för att det gått så här men vi har nu i efterhand nått åtminstone en del av markägarna per telefon, säger Salmi.
Dessutom medger han att tidtabellen för den nu aktuella avverkningen är väldigt snäv och att det kan bli svårt att hinna köra ut allt virke i tid.
- Meningen är att vi ska sköta det så bra som möjligt. Blir det förseningar får vi förhandla direkt med markägarna om tilläggstid, säger Salmi.
Också Caruna beklagar situationen men skjuter samtidigt över ansvaret på UPM Silvesta.
- Enligt våra anvisningar borde UPM Silvesta på förhand ha kommit överens om avverkningarna, påbörjandet av dem samt om virkeshandeln med markägarna. Efter att vi fått kännedom om de här försummelserna har vi kontaktat UPM Silvesta som håller på att kontakta de berörda markägarna, diskuterar situationen med dem och vidtar korrigerande åtgärder. Vi beklagar verkligen situationen, säger Marina Stenfors, kommunikationschef på Caruna.
|
|
