|
|
6.5.2016 / Landsbygdens Folk
Arbetsgrupp säger nej till separata regler om livsmedelskedjor i konkurrenslagen
Gruppen har således inlett sitt arbete med att bereda möjligheter för självreglering i syfte att utveckla avtalspraxis. Gruppen anser att det är den primära metoden att förbättra den rådande situationen.
- Avtalspraxis har vi förhandlat om och försökt ändra på i åratal till jordbrukarnas fördel, men tyvärr har resultaten varit rätt magra, kommenterar Johan Åberg. Självreglering har vi också redan försökt med och kunnat konstatera att det närmast är slöseri med tid. Vi vet ju redan nu att jordbrukarnas ställning inte kommer att förbättras nämnvärt utan ändrad lagstiftning. Vi har haft samma substans i lagstiftningen i 20 år nu.
Europa börjar vakna
- Den aktuella utredningen var en av de mest centrala åtgärderna för centern i regeringsförhandlingarna, när det gäller jordbrukets ställning i livsmedelskedjan och producentprisernas ringa andel av dagligvaruhandelns penningströmmar, säger Johan Åberg vidare.
- Utredningen hänvisar till vad som är möjligt och inte möjligt enligt EU:s lagstiftning, men saken är den att i det övriga Europa börjar man vakna och erkänna att jordbrukarnas ställning måste stärkas via lagstiftningen. Se exempelvis på Storbritanniens livsmedelsombudsman som nu fått större befogenheter.
Även i många andra länder arbetar man för tillfället med att bereda lagstiftning som stärker producenternas förhandlingsposition mot centralaffärerna och handelskedjorna.
- Nu verkar det tyvärr som om vi i Finland får ställa vårt hopp till en eventuell EU-lagstiftning i framtiden.
En av arbetsgruppens uppgifter har varit att bedöma hur konkurrenslagen kan stödja lönsamheten hos matproduktionen i Finland. Uppdraget har baserat sig på regeringsprogrammet.
Enligt arbetsgruppen är syftet med konkurrenslagen att främja en välfungerande marknad och konsumenternas intresse och inte att skydda enstaka aktörer på marknaden. Det finns inte möjlighet till mildare nationella konkurrensregler för jordbruket eller livsmedelskedjan än EU:s regler, heter det i ett pressmeddelande som gavs ut i samband med att arbetsgruppen överlät sin mellanrapport.
Arbetsgruppen föreslår endast en teknisk precisering av det så kallade jordbruksundantaget i konkurrenslagen, så att det ska täcka alla arrangemang som EU-lagstiftningen tillåter. Gruppen hänvisar i alla fall till att branschvisa producentorganisationer får grundas för allt fler sektorer.
Uppmärksamhet på avtalspraxis i livsmedelsindustrin
I arbetsgruppens utredningsarbete fick avtalspraxisen i livsmedelskedjan en central ställning i stället för konkurrensreglerna. Där kan parternas olika förhandlingskraft leda till avtalsvillkor och praxis som upplevs som oskäliga, säger gruppen.
Detta gäller både producenternas avtal med livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrins avtal med dagligvaruhandeln.
Arbetsgruppen har också till uppgift att utreda övriga revideringsbehov i konkurrenslagstiftningen och lägga fram förslag om ändringsbehoven senast den 28 februari 2017. Arbets- och näringsministeriet tillsatte arbetsgruppen i augusti 2015.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
