|
|
18.3.2016 / Landsbygdens Folk
Inga nya EU-krispengar till jordbruket
- Det gäller gårdar som har särskilda svårigheter, kanske blir det aktuellt för svingårdar eller för dem som investerat mest. I de fallen kan det hända att de minimis-regeln för statsstöd hade begränsat eventuellt krisstöd, förklarar Tiilikainen.
Ministern kunde däremot inte i Bryssel i måndags lova någonting om utsikterna för ett eventuellt finländskt krisstöd. Däremot jobbar man nu i Finland på att en större del av stöden ska kunna förhandsbetalas i höst.
- Där inväntar vi inget särskilt beslut mera, utan börjar bereda förhöjda förhandsbetalningar för den här hösten, säger Tiilikainen.
Mötet en besvikelse
På producenternas Brysselkontor hade man förväntat sig mer.
- Mötet var nog en stor besvikelse, konstaterar Jonas Laxåback på MTK:s och SLC:s Brysselkontor.
- Det är nu tillbaka på nationell nivå och det finns knappast några regeringar i Europa som har några extra stödpengar. Med 15.000 euro per gård är man i Finland uppe i närmare en miljard euro.
Den finländska jordbruksministern medger att man inte på det här ministermötet löste jordbrukskrisen i EU.
- Det vi beslöt om underlättar situationen, men löser den inte. För producentens del kan det hända att det konkret handlar om de här förhöjda förhandsbetalningarna i höst som får betydelse för likviditeten.
- Men vi kan inte lösa helhetsfrågan. Vi kan inte ge mera stöd åt producenten här idag och vi kan inte på något vis höja marknadspriset. Vi hade inga förutsättningar att besluta om några penningsummor för det finns inga överflödiga pengar, konstaterade Kimmo Tiilikainen krasst.
- Om man tar ur krisfonden så är det bara att återanvända pengar som skulle fattas någon annanstans. Krispaketet förra hösten tillförde däremot nya pengar.
Det har också nämnts att Europeiska investeringsbankens medel kan riktas till jordbruket.
- I EU-kommissionens förslag nämns EIB:s medel, men i praktiken kan man knappast dra nytta av dem. Det handlar då om investeringar i livsmedelsindustrin, menar Tiilikainen.
Frivillig begränsning?
EU-kommissionen har flaggat för möjligheterna att producentorganisationer och andelslag ska kunna begränsa produktionen på frivillig väg inom mjölksektorn.
- För Finlands del så återstår det att se om producenterna går in för det. Man kan ge det en chans, men problemet kan vara att om man begränsar produktionen någonstans så inverkar det inte nödvändigtvis på marknaden i och med att någon annan då igen ökar produktionen, analyserar Tiilikainen.
Däremot ska man på allvar gå inför att avskaffa skyddstullarna på mineralgödselimport från bland annat Ryssland. Avsikten är att den vägen sänka produktionskostnaderna. Jordbrukskommissionär Phil Hogan ska nu driva frågan inom kommissionen.
- För Finlands del skulle det vara viktigast att man ser till att kostnaderna sjunker. Det finns knappt någon möjlighet till extra stöd, men kostnaderna ska vi kunna inverka på, menar Kimmo Tiilikainen.
Anna-Karin Friis
friisannakarin@gmail.com
|
|
