|
|
18.3.2016 / Landsbygdens Folk
Havrearealen väntas öka i år
Rågen torde ha minskat med 13 procent från närmare 38.000 hektar till 27.500.
I fjol växte arealen med oljeväxter för första gången på länge och den utvecklingen ser ut att fortsätta i år.
Det är raps som står för hela ökningen, man räknar med att rapsarealen växer med hela 44 procent till cirka 28.000 hektar.
Rybsarealen väntas däremot minska med 6 procent till cirka 35.000 hektar.
Ökar gröngödslingsvallen?
Enligt enkäten lär arealen med gröngödslingsvall växa med hela 27 procent jämfört med 2015. Det skulle betyda en areal på sammanlagt 37.000 hektar med gröngödslingsvall.
Trädorna väntas för sin del minska med 8 procent till 64.000 hektar sammanlagt. Naturvårdsåkrarna skulle öka med 2 procent till cirka 176.000 hektar.
Åtminstone när det gäller förväntningarna kring gröngödslingsvall och träda är det skäl att förhålla sig avvaktande. Också i fjol väntades arealen med gröngödslingsvall öka, men i stället minskade den med 40 procent.
Naturvårdsåkrarna ökade däremot betydligt mer än förväntat.
Minskningen av trädesarealen blev inte heller alls så stor som man räknade med ännu på vintern.
Små förändringar för certifierat utsäde
Enligt enkäten ska man inte vänta sig stora förändringar i andelen certifierat utsäde i år. Det är egentligen bara havresådden där andelen certifierat utsäde väntas öka litet, det vill säga från 40 procent av arealen till 43.
Högst är andelen certifierat utsäde för rybs, där den är hela 93 procent av arealen och för råg, 57 procent. För vetet är andelen certifierat utsäde 29 procent av odlingsarealen, det vill säga samma storleksklass som i fjol. När det gäller andra sädesslag väntas andelen certifierat utsäde minska litet.
Det ser i alla fall ut att bli vanligare att man mäter grobarheten på eget utsäde än tidigare, i år säger sig 78-95 procent mäta grobarheten beroende på sädesslag medan andelen ännu i fjol var 61-85 procent.
Det är 86-96 procent som sorterar sitt utsäde, sortering är vanligast för kvarnvete och minst använt för korn.
Tusenkornsvikten är det 23-59 procent av jordbrukarna som säger sig mäta beroende på sädesslag. Minst mäts tusenkornsvikten på havre och mest på maltkorn.
De som betar sitt utsäde är 45-81 procent beroende på sädesslag. Också betning används minst för havre och mest för maltkorn.
Enkäten återspeglar jordbrukarnas avsikter i februari. Det är dryga 500 jordbrukare som har fått förfrågan.
Växtföljden och skiftenas beskaffenhet är fortfarande de viktigaste faktorerna som påverkar valet av grödor.v
Intressant är i alla fall att djurens utfodringsbehov och stödpolitiken har bytt plats sedan fjolåret, så att stödpolitiken nu påverkar valet mer är djurens behov av utfodring. Djurgårdarna prioriterar dock djurens utfodringsbehov betydligt högre.
Michael Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
