|
|
19.2.2016 / Landsbygdens Folk
Etapplandskapsplan 4 väckte skarp kritik
Inom temat grönstrukturer finns den nya beteckningen LUO, som syftar på områden som är synnerligen viktiga med tanke på naturens mångfald och har speciella naturvärden som till exempel ett visst djur- eller växtbestånd. Beteckningen och inritandet av LUO-områden på kartan har väckt stor bestörtning bland markägarna.
NSP anser att sättet på vilket LUO har skapats, via det så kallade zonation-programmet, inte är trovärdigt. Dessutom saknas en konsekvensbedömning vad gäller beteckningens eventuella inverkan på företagarverksamhet och på möjligheten att bedriva jord- och skogsbruk.
"Något av det lömskaste jag sett"
- LUO-beteckningen är något av det lömskaste jag varit med om och den bör vi nu försöka få bort helt och hållet ur etapplandskapsplanen. Man har bland annat tagit med stora områden som inte alls skiljer sig från vanlig ekonomiskog. Går det här igenom kommer det på sikt att innebära en massa begränsningar för markägarna, misstänkte Kåre Pihlström, Pojo.
Stadsplaneringsarkitekt Simon Store höll delvis med och medgav att man från Raseborgs kommuns sida också har hittat konflikter i informationen.
- I vårt utlåtande kommer vi nog att ha en kritisk inställning.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterade att NSP har sänt ut information till lokalavdelningarna och uppmanat markägarna att aktivt bevaka frågan och ge utlåtanden om förslaget.
- Det handlar om en helt ny beteckning som omfattar 20.000 hektar och däribland mycket skogsmarker. Vi frågar oss vilket mervärde LUO-beteckningen ger?
Karen Wik-Portin, regiondirektör på Finlands Skogscentral, var av samma åsikt.
- Vi har varit med i arbetet kring grönstrukturdelen av den fjärde etapplandskapsplanen och är bestörta över LUO-beteckningen. Vad betyder det på riktigt att ett område har LUO-beteckning? Vilka tilläggsbegränsningar kommer att komma via den? Det är ju inte fråga om ett skyddsprogram eftersom skogsägarna inte får någon ersättning.
"Det handlar om en smygbegränsning"
Skyddsbeteckningen SL skapade också debatt på mötet. Den inbegriper bland annat fem myrområden i Raseborg.
Producentförbunden SLC och NSP anser att det är problematiskt ur ett rättskydds- och demokratiperspektiv att de områden som tidigare föll under det så kallade myrskyddsprogrammet nu har överflyttats till att höra under SL-beteckningar. Förbunden anser att den linjedragning som Finlands nuvarande regering har vad gäller frivillighet som utgångspunkt vid myrskydd har kringgåtts.
Otto von Frenckell skrädde inte orden då han kritiserade planerna.
- Skyddsbeteckningar som SL får nog konkret betydelse för markägarna. Den gjorde till exempel att det tog länge för mig att få alla lov vid ett maskinhallsbygge. Och LUO-beteckningen är inget annat än en sorts smygbegränsning av aktivitet på områdena; ett slags smygsocialisering utan ersättning. När kommunen börjar delgeneralplanera är risken överhängande att tjänstemännen börjar hänvisa till LUO-beteckningarna, befarade von Frenckell.
Han förundrade sig också över att tjänstemännen inte tycks bry sig om att det faktiskt finns ett regeringsbeslut på att minska byråkratin.
- Är politikerna alls medvetna om vad tjänstemännen sysslar med? Regeringen bestämde ju också att det inte blir något myrskyddsprogram, men nu är myrarna ändå inritade som SL-områden, vilket är ytterst märkligt, sade von Frenckell.
Henrik Kevin uppmanade alla markägare på mötet att gå in på Nylands Förbunds webbplats och ta en titt på de inritade LUO-områdena samt de nationellt värdefulla landskapsområdena.
- Jag önskar att alla går in och tittar på kartan och ser till att påverka. Sista dagen att kommentera de värdefulla landskapsområdena är fredag 19.2.
Gällande respons på förslaget till etapplandskapsplan kan man i det här skedet vända sig till producentorganisationen, eftersom Nylands förbund önskar respons på planen från allmänheten först senare under 2016.
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
Länk till kartan: www.uudenmaanliitto.fi/files/17081/Raasepori.pdf
|
|
