|
|
12.2.2016 / Landsbygdens Folk
Sucros vill sänka priset på sockerbetor
Sockret som raffineras av den kommande säsongens betor säljs huvudsakligen först nästa år, då priserna väntas stiga, framhåller sockerbetsutskottet i sitt pressmeddelande, också det från förra veckan. Och inom en nära framtid väntas prishöjningar på marknaden.
Fortsatta förhandlingar hade varit relevant
Nu strävar Sucros efter att kamma hem hela den kommande prishöjningen till sig själv, heter det i utskottets meddelande. Det kan utskottet inte godkänna, inte heller att transportersättningen minskar. Det gäller i synnerhet nu när priset på vitsocker fortsättningsvis har förstärkts på världsmarknaden.
- Det är i huvudsak de ogynnsamma väderförhållandena i Brasilien, Indien och Thailand som har påverkat utvecklingen av utbudet och därmed priserna. Dessutom så verkar det bli ett underutbud på socker under marknadsåret 2016-2017 vilket inverkar höjande på priset, säger Pekka Myllymäki.
- Under november var det genomsnittliga marknadspriset i EU på vitsocker 423 euro per ton. På samma sätt som världsmarknadspriset hade priset på EU:s inre marknad förstärkts jämfört med tidigare. Därför hade det nu varit relevant att fortsätta förhandlingarna, som har framskridit under hösten och vintern, och komma överens om en tabell där den förutspådda prishöjningen skulle ha delats mellan jordbrukarna och industrin, konstaterar utskottsordförande Pekka Myllymäki.
Inte relevant att jämföra (o)lönsamhet
Sucros verkställande direktör Matti Sipilä hävdar vidare att det fortfarande är lönsamt att odla sockerbetor jämfört med andra odlingsgrödor. Även i ett brev till sockerbetsodlarna daterat 9 februari, den här veckans tisdag, framhåller bruket att sockerbetorna får lite under 500 euro mera i stöd per hektar än exempelvis spannmål.
På den punkten har SLC:s representant i MTK:s sockerbetsutskott Sebastian Sohlberg några synpunkter. Han hänvisar till EU:s regelverk.
- Enligt det ska parterna genom förhandlingar komma överens om hur man delar på vinsten av sockerproduktionen, som vi vet att finns där, säger han. Det här regelverket är det enda instrumentet man kan använda för att dela på en vinst.
Enligt Sebastian Sohlberg är det irrelevant att i det sammanhanget hänvisa till andra grödors lönsamhet, eller man kanske borde tala om brist på lönsamhet eller olönsamhet.
- Vi vet ju sedan tidigare att de andra grödorna också går på förlust och att det skulle vara mindre förlust med en gröda än med en annan är nog ingen tröst i det sammanhanget.
Inte heller medlemmen i SLC:s sockerbetsutskott Henrik Kevin, som deltog i Sucros odlarråds möte i Lundo i måndags tycker att situationen har med andra grödor att göra:
- Det är klart att det fortfarande finns fördelar med sockerbetorna, till exempel när det gäller växtföljden. Men på odlarhåll kan vi också jämföra om det finns bättre ekonomi i ett jobb eller en binäring till jordbruket än i att odla sockerbetor.
Var och en måste överväga sitt intresse
I samma brev till odlarna frågar bruket efter beställning av förnödenheter samt preliminärt odlingsintresse och vill ha svar senast 22 februari. Sebastian Sohlberg tycker bruket kunde ha väntat med den förfrågan.
- Vi vet att det är bråttom, men förutsättningarna borde ha funnits att göra upp ett avtal. Sedan augusti har vi försökt komma till ett beslut om den här våren, men faktum är att odlarna inte vill gå med på ytterligare sänkningar. Priset sänktes redan med upp till en fjärdedel i fjol. Det är inte så svårt att säga nej eftersom vi står på ruinens brant redan nu. Därefter blir det fritt fall. I vilket fall som helst är det dock också så att det ska finnas ett intresse; man odlar inte betor bara med andra handen.
Sebastian Sohlberg vill i alla fall inte säga åt andra odlare om de ska anmäla intresse eller ej.
- Var och en måste själv överväga sina alternativ, jag kan inte säga åt andra vad de ska göra.
Henrik Kevin berättar att det var en dämpad stämning på odlarrådets möte i måndags.
- Men där diskuterade vi nog inte om vi ska svara på Sucros förfrågan. Bruket motiverar med att de måste veta hur mycket frön som behövs, men att läget är så här beror också på att industrins krav är så hårda, säger han. Man förstår ju att jordbruket som näring är illa ute, när vi varje år kommer i ett allt sämre läge. Sucros behöver råvaran och bruket måste rulla på en viss tid för det ska vara lönsamt.
Halverad transportersättning
Under tidigare förhandlingar har parterna alltså diskuterat en tilläggspristabell, där man skulle ha kommit överens om tilläggspriset ett år senare på basen av såld mängd socker. Det är den här tabellen som Sebastian Sohlberg avser när han talar om att dela på vinsten. Tabellen skulle ha grundat sig på EU:s uppgifter om medelpriset.
MTK:s sockerbetsutskott hänvisar i sitt pressmeddelande till att skillnaderna i parternas åsikter minskat under förhandlingarna och i slutskedet närmast kretsat kring den här tabellen.
Också i frågor som varit stötestenar under tidigare förhandlingar, närmast transportersättning och tillägg för snitsel rådde en gemensam uppfattning kring det förslag som sockerbetsutskottet presenterade i mitten av januari.
Nu vill bruket emellertid inte längre bygga på en prismodell och transportersättningen vill man minska från 3 till 1,6 miljoner euro, säger utskottet i sitt pressmeddelande.
Sucros motiverar det här med att bruket skulle kunna betala fjolårets pris på cirka 30 euro per ton betor.
Sockerbetsutskottet har svårt att förstå varför Sucros nu vill försvåra möjligheterna för en överenskommelse efter att parterna under ett halvt års tid har lyckats närma sig varandra.
- Åtstramningen av transportersättningen drabbar framförallt odlare med långa avstånd till bruket, vilket bland annat gäller SLC:s medlemmar, säger Henrik Kevin. Men områdena på längre avstånd behövs nog för att förse fabriken med råvaror.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
