|
|
8.1.2016 / Landsbygdens Folk
Åland testområde för förnyelsebar energi
I projektet medverkar förutom ABB, som levererade kabelförbindelsen ÅL Link och dessutom har servickontrakt för att sköta länken, bland andra energijätten Fortum, Wärtsilä, Empower, statens tekniska forskningscentral VTT samt de tekniska universiteten i Tammerfors och Villmanstrand.
- Fast det är stora och ledande företag inom sina specialområden har inget av dem ännu lösningen på problemet hur man lagrar sol- och vindkraft samt andra förnyelsebara energikällor. Men tillsammans kan de kanske hitta på en lösning, säger Ralf Häggblom.
Han är affärsutvecklare vid Ålands teknologicentrum ÅTC, som lokalt håller i trådarna för det ytterst ambitiösa projektet att försöka göra Åland helt självförsörjande beträffande energi och utan fossila bränslen. Ett viktigt skäl till att just Åland valts ut till region för energiprojektet är att landskapet utgör en geografiskt begränsad region.
- Dessutom har Åland egen lagstiftningsbehörighet vilket kan vara en fördel när man ska utveckla projektet vidare, påpekar Häggblom.
Misslyckat vågkraftstest
Just nu är det framför allt utbyggd vindenergi som är aktuellt i större skala på Åland, men tidigare har ÅTC i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg testat produktion av åländsk elektricitet med hjälp av vågkraft. Detta skedde utanför Hammarudda på västra Åland, ganska nära den plats där den nya vindkraftsparken Långnabba ska byggas.
Enligt testerna är den teknologi som prövades dock inte lönsam för att med vågkraft producera elektricitet i Östersjöförhållanden.
- Också det är ett resultat att dra slutsatser av, konstaterar Häggblom.
Han påpekar att det också gäller hitta och utvärdera andra energikällor än sol och vind. Finns det exempelvis möjligheter att samordnat utvinna energi ur åländskt avloppsvatten och avfall från åländska industrier samt gödsel och andra biprodukter inom lantbruket?
Sedan tidigare utvinner både Ålandsmejeriet ÅCA och chipsfabriken i Saltvik Haraldsby gas från produktionens restprodukter. Nyligen har Orkla Confectionary & Snacks dessutom fått investeringsstöd av landskapsregeringen för att producera ännu mera gas från chipsfabrikens potatisrester.
- Både för mejeriets och chipsfabrikens del handlar det samtidigt om att utnyttja problemavfall som det annars är dyrt att ta hand om, förklarar ÅTC:s Ralf Häggblom.
Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net
|
|
