|
|
18.12.2015 / Landsbygdens Folk
Ingen överenskommelse om nationella stödpaketet
- Den ena orsaken är att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med pengar, i praktiken närmare 10 miljoner euro mindre pengar än för i år och dessutom 4 miljoner som ska avbetalas, säger han. Det gjorde att det blev minus för de flesta nationella stöden. Den andra orsaken var att vi var missnöjda med den orättvisa fördelningen av anslagen mellan produktionsgrenarna. Således drabbades växtodlingen på C-området oskäligt hårt.
Bland de största följderna finns att det allmänna hektarstödet på C2-området på 14 euro per hektar försvinner helt vilket medför att principen om att stöden ska stiga norrut tas ur spel. Också stödet till vete som i år är 20 euro per hektar slopas. De här sänkningarna var producentorganisationerna speciellt missnöjda med, eftersom de försämrar lönsamheten för växtodlingen på C-området avsevärt.
Även stödet till hästar på C-området försvinner.
Bibehållna nivåer i djurstöden
När det gäller nöt, mjölk, får och getter utgår man från att årets stödnivåer i stort sett bibehålls utom för det nationella stödet till tjurar på C-området, som stiger litet.
- Det är en kompensation för sänkningen av EU:s bidrag för tjurar på C-området, säger SLC:s verksamhetsledare Johan Åberg. Med höjningen av det nationella stödet bibehålls stödtrappan mellan AB-området och C-området. Höjningen finansieras så att stöd inte längre betalas när tjurarna är äldre än 20 månader och genom att flytta stödpengar från växtodlingen.
När det gäller svin och fjäderfä följer man samma principer som hittills, det vill säga att stödnivåerna sjunker på C-området men inte lika drastiskt som på AB-området. Inom växthusodlingen följer stödnivån på C-området samma utveckling som på AB-området.
Ministeriet fick skrivelse om orättvisa sanktioner
I anslutning till de nu avslutade förhandlingarna överräckte SLC och MTK en skrivelse till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (centern) om de oproportionerligt stränga sanktionerna på grund av de skärpta reglerna för anmälan av djur till djurregistren, främst nöt och får.
- Ministeriet lovade söka efter möjligheter att lindra påföljderna till en skäligare nivå, säger Holger Falck.
I skrivelsen kräver producentorganisationerna att följderna av årets stödövervakning bör följa tidigare principer, som gått ut på att stödet minskas enligt de antal dagar man försenat sig med anmälning av ett djur till registret.
- Myndigheternas agerande fyller på inget sätt principerna för god förvaltningssed, säger SLC och MTK, som vidare påminner om att jordbrukarna inte har fått information om ändringarna i tid och inte heller på ett tillräckligt klart och tydligt sätt.
Enligt producentorganisationerna har jordbrukarna inte kunnat bilda sig någon uppfattning om de skärpta sanktionerna. Man bör också beakta att förseelser som försenade anmälningar inte gynnar jordbrukarna på något sätt, tvärtom. Dessutom får förseelserna påföljder, inte bara för djurbidragen utan också i tvärvillkoren, så att man i praktiken bestraffas två gånger för samma förseelse.
Dessutom anser producentorganisationerna att den delegerade förordning som EU-kommissionen kom med i maj kunde tolkas så att tidpunkten för ikraftträdandet kunde läggas senare än från årets början. Myndigheternas tolkning var emellertid den att de skärpta reglerna måste gälla från början av året.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
