|
|
11.12.2015 / Landsbygdens Folk
Miljöersättningen slukar för stora medel
- Tyvärr, det går inte att göra något gällande förbindelserna. Lagstiftningen fungerar så. Ingås förbindelser kan de inte brytas. Det går inte att ändra på ersättningsnivån. Det enda vi kan arbeta för att är begränsa arealen, säger Åberg.
Tryck från samhället
Men han håller med Strandberg om att det är oklokt att miljöersättningen slukar så här stora medel.
- Det finns ett stort tryck från samhället mot jordbruket som uppfattas som en stor miljöpåverkare. Här måste vi bli bättre på att kommunicera utåt och informera om att jordbruket inte är ett miljöproblem. För det kan inte vara obegränsat med pengar till miljöersättningen, utan fokus bör vara på den produktiva delen av jordbruket, säger Åberg.
Strandberg tackade också SLC och MTK för en bra intressebevakning gällande avbytarsystemet som inte försämrades lika mycket som var tänkt.
- SLC och MTK har jobbat mycket bra och lyckades mota Olle i grind, säger han.
Åberg konstaterade försämringarna av avbytarsystemet blev lindrigare.
- Men vi är inte mål utan fortsätter arbetet. Det finns fortfarande utmaningar gällande avbytarsidan och det återstår att se hur tjänsterna produceras i framtiden. Men det här är en politisk fråga.
Åsa Backman (Malax) undrade också det är möjligt att i miljöersättningen byta tilläggsåtgärd nästa år i och med "Råd 2020".
- Enligt programmet har det varit möjligt att byta om åtgärden ger mer till miljön. Men nu är det tyvärr inte längre läge att byta åtgärd och orsaken är brist på pengar, säger Åberg.
Vill motverka klimatförändringar
Johan Holmqvist (Karleby) undrade om jord- och skogsbruket kan ta en aktivare roll gällande klimatförändringen. Lantbruket skulle kunna binda kol i marken och exempelvis kunna få en ersättning för åtgärden.
- Det skulle kunna betyda möjligheter att få in nya pengar från till exempel miljösidan. Är det möjligt att åstadkomma något och reagera snabbt eller hamnar vi att vänta på nästa EU-program?
Enligt Åberg kan det bli aktuellt i framtiden att kompensera trafik- och industriutsläpp genom att binda kol inom skogsbruket. Men som det är nu omfattas inte jordbruket av utsläppshandeln och därmed är det inte möjligt nu.
- Om det vore möjligt för jord- och skogsbruket att kompensera fossila utsläpp från andra sektorer skulle det innebära möjligheter. På kort sikt ser jag inga möjligheter för det men långsiktigt, om 5-10 år kanske det riktas mer lösningar som jordbruket kan vidta för att vi ska klara klimatförändringarna, säger Åberg.
Holmqvist fortsatte:
- Det skulle vara en win-win-situation. Vi ökar mullhalten i jorden och får miljöersättning för det.
Steve Nyholm (Munsala) lyfte också upp den afrikanska svinpesten. Han konstaterade att alla bör vara försiktiga så att den besvärliga sjukdomen inte sprids till Finland.
- Svinpesten kan komma hit till exempel via utländsk arbetskraft, via livsmedel och till och med via spannmål. Här måste vi vara försiktiga. Vi bör också uppmana våra jägare att inte åka utomlands för att jaga vildsvin, säger han.
Stig Simons (Närpes) har framfört ärendet till jägarna.
- Jag har upprepade gånger lyft upp det här ärendet i det regionala viltrådet.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
