|
|
11.12.2015 / Landsbygdens Folk
Jordbruket måste satsa på marknaden
Johan Åberg kunde berätta att medlemsländerna har kommit med massor av idéer på utmaning av jordbrukskommissionär Phil Hogan.
- Vi har själva kommit med många förslag och även deltagit i ett gemensamt initiativ tillsammans med andra nordeuropeiska länder, men hittills har kommissionens tjänstemän inte ens befattat sig med medlemsländernas förslag utan bara funderat sinsemellan.
Meddela om sanktioner!
Johan Åberg var inne på de hårda sanktionerna i EU:s djurbidrag, som trädde i kraft i slutet av maj med retroaktiv verkan.
- Det finns redan producenter som varit i kontakt med oss och som fått besked om betydliga inkomstbortfall på grund av bagateller.
Eftersom det än så länge handlar om förskott kan man knappast söka ändring ännu.
- Det är i alla fall viktigt att man är i kontakt med SLC eller medlemsförbunden, så att vi får en helhetsbild av läget, säger Johan Åberg. Det finns en möjlighet att söka ändring med hänvisning till finländsk rättspraxis. Om det är så att vi lyckas undvika eller minska sanktioner som hänför sig till början av det här året kan det också inverka så att man klarar sig under den ökända 20 procents gränsen för underkända djur. Då går man inte miste om hela djurbidraget för i år, så det är absolut värt att försöka.
Till det kan ännu tilläggas att de förskott som nu betalats ut baserar sig på uppgifterna från september. Det finns en chans att läget inte är så farligt om man har anmält djuren i tid under årets sista tre månader.
Framöver måste man dock vara noggrann med att anmäla djuren till djurregistren i tid för att undvika sanktioner.
Mer för djurvälfärd
- Jag har funderat på vad det skulle finnas för positiva nyheter att berätta, fortsatte Johan Åberg. En sådan är att SLC har haft som målsättning att öka summan för ersättningen av djurvälfärd till svin och fjäderfä från lite på 6 miljoner till 20 miljoner euro. Enligt preliminära uppgifter från jord- och skogsbruksministeriet kommer 18 miljoner att betalas ut av årets pengar för det här ändamålet i år.
- Det räddar visserligen inte lönsamheten för sektorn men är ändå en positiv nyhet och vi har ganska långt uppnått målsättningen.
Vidare kunde Johan Åberg berätta att Finland nyligen har lämnat in sitt förslag om en fortsättning på det nordliga stödet.
- Enligt förslaget ska begränsningarna på enhetsstöden slopas och bara stödsummorna finnas kvar. Det skulle innebära att det i framtiden skulle räcka med att vi följer upp producerade mängder. Preliminärt har vi fått grönt ljus för det här av EU-kommissionens tjänstemän.
Problemet med hur stora budgetmedel som finns till förfogande har vi dock kvar.
Börjar fundera på följande jordbruksreform
Bland utmaningarna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik hör att man måste börja bereda nästa jordbruksreform innan den senaste reformen har slutförts.
- Vi måste alltså börja fundera på vilken jordbrukspolitik vi vill ha efter 2020. Det är EU-val 2019, så det är knappast den nuvarande EU-kommissionen och det nu sittande EU-parlamentet som fattar de avgörande besluten, men båda vill säkert sätta sin prägel på utformningen, så vi har redan funderat på att tillsätta en inofficiell beredningsgrupp.
Efter flera års beredning är avsikten även att en förnyad djurskyddslag så småningom ska lämnas till riksdagen.
- Jag har svårt att tro att den nuvarande regeringen skulle föreslå förbud mot båsladugårdar och grisningshäckar, sade Johan Åberg.
Inget oroväckande i klimatförhandlingarna
I de pågående klimatförhandlingarna i Paris har det inte ännu kommit något direkt oroväckande fram för jordbrukets del.
- Placeringsspridning av flytgödsel är exempelvis en klimatåtgärd. Nu placeringssprider vi på drygt 210.000 hektar, men kommer vi upp till 250.000 hektar skulle vi klara målet på en minskning av ammoniakutsläppen med 20 procent år 2029 i jämförelse med nivån 2005.
Överlag finns det dock stora skillnader i deltagarländernas åsikter om skogens betydelse för klimateffekten.
- När det gäller vårt skogsbruk har vi en del att försvara, och vi måste hoppas att jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen klarar sig bra i förhandlingarna.
Inbesparingar i nordliga stödet
När det gäller nästa års nationella stöd finns det fortfarande ett behov att spara in 2 miljoner i det nordliga stödet som en följd av sparmålen i regeringsprogrammet.
Dessutom överskrids årets budget med 3,7 miljoner på grund av att produktionen inte minskat så som man räknat med.
Det finns i alla fall fortfarande en möjlighet att man ska kunna få ett förskott på jordbruksanslagen för 2017, problemet är hur de sedan åter ska sparas in.
Det utlovade krisstödet från EU och Finland uppgår till 29 miljoner sammanlagt, och dessutom finns det en möjlighet för ett nationellt tillägg till svinsektorn på 4 miljoner.
Beträffande det nationella tjurbidraget på C-området finns det nu ett förslag om att det inte längre skulle utbetalas efter att tjurarna är äldre än 20 månader. Stödet skulle då gå till färre tjurar men det skulle bli mera per tjur så att stödet är högre på C-området än på AB-området.
Detta är enligt principen att det ska finnas en stödtrappa som kompenserar för sämre förutsättningar att producera på C-området.
Villkoren i miljöersättningarna skärps nästa år. Orsaken är att myndigheterna, trots SLC:s varningar, inte ville gå in för begränsningar när villkoren spikades i våras.
- I vårens stödansökan får man en möjlighet att hoppa av hela miljöförbindelsen, men man kan inte byta åtgärder, sade Johan Åberg.
Internationell handel gynnar också Finland
Rysslands importbojkott gör att vi enligt Johan Åberg måste satsa mer på att leta fram alternativa marknader.
- Samtidigt borde vi få en lösning på relationerna mellan EU och Ryssland, sade han.
Verksamhetsledaren hade vissa förväntningar på att TTIP-avtalet om handeln mellan USA och EU-länderna skulle kunna medföra en förbättring om det blir av.
- Också om de andra EU-länderna skulle hitta marknader utanför EU skulle trycket lätta vilket även skulle gynna det finländska jordbrukets situation.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
