|
|
4.12.2015 / Landsbygdens Folk
Nya kvastar sopar i Åbolands organisationer
- Det kommer snart inte mera att räcka med mera samarbete mellan rådgivningsorganisationerna. Om fem år tror jag inte att vi har mera än en finlandssvensk organisation kvar.
Orsaken är både det minskade antalet odlare, de ekonomiska tumskruvarna på rådgivningen och den förändrade tekniken som kräver att allt mera av verksamheten kan skötas över nätet.
Mikael Söderholm fortsätter tills vidare som ordförande för de finlandssvenska lantbrukssällskapens förbund FSL. Åtminstone i teorin kan han den vägen ännu göra en comeback som rådgivarbas också i Åboland.
Men hans meritlista är redan nu som FHS direktör Jörgen Grandell uttryckte det "förbluffande lång för en karl som inte ens ännu fyllt sextio". FHS-ordförande hann han vara i 14 år och kommer därmed på andra plats i långvarighet under hela FHS över 200-åriga historia.
Innan han blev ordförande för FHS var han också en tid ordförande för ÅSP.
Han odlar aktivt i både Finland och Estland, håller en trädgårdsbutik i Kimito och har engagerat sig i ett antal organisationer med lantbruksanknytnng. För det belönades han med FHS stora silvermedalj, organisationens nästhögsta utmärkelse.
ÅSP förenklar
ÅSP bytte ordförande för ett år sedan och nu hade ordförande Mårten Forss sin vision klar och avklubbad i styrelsen. Enligt den skall de fem lokalavdelningarna i Pargas sammanslås till en och de tre på Kimitoön till en.
Sammanslagningen som ältats allt sedan kommunerna fusionerades på samma sätt för sex år sedan har nu blivit genomförbar eftersom också SLC ändrat sina stadgar så att representationen i SLC-organ, främst kongressen, inte mera hänger på antalet lokalavdelningar utan på förbundens medlemsantal.
- Man har tryggat att terrorbalansen inte rubbas, upplyste gästande SLC-verksamhetsledaren Johan Åberg om.
Samtidigt skall man också göra en förändring som förbereder nästa steg: de åboländska odlarna skall inte mera bli medlemmar primärt i lokalavdelningen utan direkt i förbundet.
- Det är möjligt att man i framtiden slopar lokalavdelningarna helt, sa Forss.
Han tog också upp utskotten för olika produktionsinriktningar. Somliga har fört en tynande tillvaro och det är kanske inte motiverat att upprätthålla alla. Den förenklade organisationsmodellen skall göra det lättare att bemanna de kvarvarande förtroendeposterna.
Forss vill också förändra uppdragens karaktär så att de inte mera kan fortsätta i det oändliga, utan begränsas till exempel till två på varandra följande valperioder. Rotationen skall göra både organisationerna och de förtroendevalda gott.
Ytterligare en rationalisering kan göras om man slår ihop de nuvarande vår- och höstmötena till ett årsmöte.
Den nya organisationsstrukturen kräver ändringar i stadgarna. För det behövs beslut av två på varandra följande medlemsmöten och de kan därmed träda i kraft tidigast våren 2017.
Förenklingen av organisationsmodellen är det första av fem åtgärdsområden som Forss ÅSP skall ägna sig åt.
De övriga fyra är:
- Kommunikationen, både internt och externt.
- Stödpolitiken, som Forss vill se omlagd så att matproduktion och därmed aktiva odlare stöds. Miljöåtgärder skall finansieras av miljöministeriet, menar Forss.
- De åboländska gårdarnas sociala nätverk skall förstärkas.
- ÅSP skall intressera sig för frågor som rör mark och miljö: vägar, förbindelser, energifrågor, markplanering och användningen av lokal bioenergi.
Det sex timmar långa mötet inkluderade också en lantbrukspolitisk översikt av Johan Åberg, ett föredrag av Richard Korkman om aktuella spannmålsexportprojekt och förutsättningarna för dem och en presentation av Lappträskandelslaget Farmarna av andelslagets verksamhetsledare Tony Hydén.
Mathias Luther
luther@infopr.fi
|
|
