|
|
4.12.2015 / Landsbygdens Folk
Kina bygger stor anläggning för massproduktion av klondjur
Enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua ska den nya jätteanläggningen etableras i form av ett samföretag som ägs av den kinesiska bioteknikkoncernen Boyalife Group och det sydkoreanska företaget Sooam Biotech.
Samföretaget har redan reproducerat kloner av hundrasen Do-Khyi, i väst känd som tibetansk mastiff. Anläggningen i Tianjin ska nu ta tillvara och vidareutveckla de kinesiska experternas biotekniska kunnande för stordrift av enorma dimensioner.
Klonprodukter ska öka självförsörjningen
Investeringskostnaderna för det nya bioteknikcentrumet beräknas till 30 miljoner euro. Fabriken ska tas i bruk under år 2016. Då inleds produktionen av embryon för nötboskap, hundar och travhästar. Hundar ska levereras till polisen men också som sällskapsdjur.
Centrumet ska omfatta klonlaboratorier och en genbank.Till en början är siktet inställt på 100.000 nötembryon per år. Enligt Boyalife-chefen Xu Xiaochun kan produktionen i ett senare skede höjas till en miljon djur årligen.
Projektet är ett svar på den växande efterfrågan på nötkött i Kina. Med ökat välstånd tilltar kinesernas konsumtion av gris- och nötkött varje år. Det är ingen slump att världens största slaktkoncern WH Group befinner sig i kinesisk ägo.
I Kina slaktas årligen 660 miljoner grisar. Tillgången på griskött är emellertid rätt väl tryggad i Kina. Inom nötsektorn är läget knepigare. Rött kött är i Kina en högvärdig statusprodukt som tilltalar den växande medelklassen.
De ständigt återkommande epidemierna av fågelinfluensa har samtidigt minskat fågelköttets popularitet och styrt konsumtionen vidare mot nötkött. Kineserna måste därför importera stora mängder nötkött.
Dessutom har Kina ännu en kronisk brist på mjölk. Enbart under de fem senaste åren har konsumtionen av mjölk mer än fördubblats till 30 liter per person och år. Enligt regeringens prognoser kan konsumtionen stiga till 60 liter mjölk de närmaste tio åren.
Genförändrad köttko med kalv
Varje år måste Kina därför importera flera hundratusentals kor från Australien, Nya Zeeland och delvis också från USA och Europa. Nackdelen är att raserna inte alltid lämpar sig för Kinas klimat. Avkastningen är inte den bästa möjliga.
Det vill regeringen ändra på genom att stimulera fram en större inhemsk produktion. Landets boskapspopulation ska utökas via kloning så att Kina blir mer självförsörjande på både nötkött och mjölk.
I september presenterade forskare vid lantbruksuniversitetet i Peking en klonad och gentekniskt förändrad mjölkko med namnet Niu-Niu, som också har fött en frisk kalv. Niu-Niu är utrustad med en gen som producerar ett kött med extra hög fetthalt.
Niu-Nius kalv bär på samma gen. Kloningen ska nu göra det möjligt att producera smakligt kvalitetskött hemma i Kina. Satsningarna på klonteknologin har inte framkallat någon etisk debatt i Kina, åtminstone inte ännu.
Också i USA används redan kloningsteknken flitigt. Det starkaste fästet mot kloning är Europa, där man framför allt oroar sig över etiska problem i samband med djurkloning.
EU-parlamentet sade i september nej till kloning av djur och produkter som kan förknippas med kloningen. Detta gäller också import.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
