Livsmedelssäkerhetsverket Evira har blivit klart med en statistisk kalkylmodell, med vilken man kan bedöma vilken inverkan mängderna mikrober i livsmedelsproduktionen och gränsvärdena för dem har på risken som konsumenten medförs. Gränsvärdena regleras med mikrobiologiska kriterier som fastställer till exempel vad som är en godtagbar campylobakternivå i prover som insamlats i produktionen av broilerkycklingar.
"De mikrobiologiska kriteriernas inverkan på konsumentrisken kan bedömas kalkylmässigt utgående från prover som samlats in i produktionen. Godkännandet av ett producerat parti för konsumentbruk kan så bygga på mängden mikroorganismer som uppmätts i partiet och på en av denna i förväg uträknad bedömning", säger specialforskare, FD Jukka Ranta på Evira.
Med hjälp av kalkylmodellen är det möjligt att jämföra alternativa kriterier och finna bästa möjliga lösning, där risken och kostnaderna är så små som möjligt. Till det kan man komma till exempel så, att antalet prover eller gränshalterna som tillämpas på proverna regleras. Med hjälp av kalkylmodellen kan man också undersöka hur förändringar i antalet prover påverkar precisionen i bedömningen tillsammans med andra uppgifter.
Undersökningen nordiskt samarbete
Undersökningen gjordes i form av ett nordiskt samarbete och i undersökningen användes nordiskt material om campylobakterhalterna i produktionen av broilerkycklingkött.
Campylobakterien är den allmännaste bakterien som orsakar tarmkanalsinfektioner i Europa. En sådan infektion kan man få bland annat av dåligt upphettat kött, kontaminerat bad- eller dricksvatten, obehandlad mjölk eller djurkontakter. Riskfaktorerna varierar från land till land.
I Eviras andel av projektet tog man fram en kalkylmodell som tillämpar Bayes-metoder. Med den kan man utgående från prover bedöma antalet mikrober i livsmedlen i form av en sannolikhetsfördelning.
Med hjälp av den nya modellen kan man i kalkylerna beakta den sammanlagda osäkerhet, som hänför sig till riskvärderingen på grund av att faktorerna är många, och den påverkas av antalet prover och resultaten av dem.
"Osäkerhetsfaktorer är förekomsten av producerade partier som innehåller mikrober och förekomsten av mikrober inom enskilda producerade partier och medelvärdet per gram för mikrobhalterna i förekomsterna i hela produktionen och inom enskilda partier. Variationen i halterna olika partier emellan och inom partierna är också sådana osäkerhetsfaktorer", säger Ranta.
Utöver Evira deltog Tekniska Universitet i Danmark och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet i Sverige.
Undersökningsresultaten har publicerats i en internationell refereegranskad publikation för tillämpad statistik:
Ranta, J., Lindqvist, R., Hansson, I., Tuominen, P., Nauta, M.
Mer information:
specialforskare, FD, docent Jukka Ranta, forskningsenheten för riskvärdering, tfn 040 489 3374
