|
|
13.11.2015 / Landsbygdens Folk
Straffavgifter för mjölkbönder gynnar EU:s budgetförlikning
Rådet är i princip överens med parlamentet om vikten av åtgärder för att ta itu med flyktingkrisen och är berett att bevilja ytterligare ekonomiska resurser. Rådet har redan höjt åtagandena med 490 miljoner euro och betalningarna med 133 miljoner euro.
Jordbruket väntas inte heller förorsaka större konflikter. I sin ändringsskrivelse föreslår kommissionen en förstärkning för att täcka utgifterna för jordbruket med nästan 700 miljoner euro, jämfört med det ursprungliga budgetförslaget.
Det ökade behovet bottnar i de tillfälliga stödåtgärder på 500 miljoner euro som EU måste införa som en följd av det ryska embargot mot livsmedel från väst. Därutöver tarvar specialstöden till frukt- och grönsaksodlare omkring 200 miljoner euro.
Rejäl plussida i agrarbudgeten
De relativt tunga tilläggsposterna torde trots allt klara förlikningsprocessen utan större diskussioner eller strykningar. Inte ens de nettobetalande medlemsländerna borde denna gång ha några invändningar att komma med.
Förhandlingarna underlättas av de rejäla inkomster som blir tillgängliga i jordbruksbudgeten under 2016. I det ursprungliga budgetförslaget hade kommissionen kalkylerat med 1,7 miljarder euro men inkomsterna blir betydligt högre.
EU:s mjölkproducenter är med om att finansiera budgeten med 818 miljoner euro i form av straffavgifter för överskridna mjölkkvoter under det sista regleringsåret. De pengarna flyter nu tillbaka in på plussidan i kalkylerna.
Frankrike hamnar dessutom att betala av cirka 300 miljoner euro för felaktigt bokförda jordbruksstöd. Totalt måste den franska regeringen returnera cirka en miljard euro till Bryssel under en följd av år.
I den ändringsskrivelse som kommissionen presenterade i medlet av oktober, har inkomsterna från jordbruket justerats upp med ytterligare 1,1 miljarder euro. Allt som allt räknar kommissionen med drygt 2,8 miljarder euro.
De nettobetalande länderna borde inte ha något emot en uppställning där jordbrukets tilläggsbehov på 700 miljoner euro står mot merinkomster på 1,1 miljarder euro. Under strecket kan EU:s finansministrar till och med spara en nätt summa, alla krispaket till trots.
Krisreserven förblir orörd
För jordbruket är det positivt att krisreserven inte kommer att belastas, trots alla marknadskriser. Kommissionen anser att det inte är ändamålsenligt att budgetera med krismedlen, som jordbrukarna själva är med om att finansiera.
Enligt kommissionen togs medlen i krisreserven inte med i budgetförslaget för 2016, eftersom det var för tidigt på året för att göra ett välgrundat antagande om hur anslagen skulle utnyttjas under 2015.
Eftersom reserven för jordbrukskriser (433 miljoner euro) inte utnyttjas under 2015, kommer de oanvända anslagen att överföras till jordbruket. Så kan jordbrukarna slippa en sänkning av direktstöden med 1,4 procent.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
