|
|
6.11.2015 / Landsbygdens Folk
Stödbegränsningar hotar miljövänliga jordbrukare
De miljöförbindelser som gjorts i år gäller till och med 2019. I fall vi använt för mycket pengar fram till dess finns det en risk att man inte kan göra nya förbindelser eller ens förlänga de gällande förbindelserna det året.
- I värsta fall blir 2020 ett mellanår, säger Johan Åberg.
De populäraste åtgärderna begränsas
På sitt möte 17 november kommer övervakningskommittén att diskutera vilka begränsningar som införs. Avsikten är att begränsningarna ska riktas mot de åtgärder där intresset överstigit målsättningarna mest.
Till exempel har skyddszoner och odling av fånggrödor varit väldigt populära. Arealen av skyddszoner är nu uppe i 59.000 hektar. Det är två och en halv gånger så stor areal som man räknat med. Fånggrödor finns på över 270.000 hektar. Det betyder att målet har överskridits med 3.366 procent. Man kan också säga det så att målet visade sig vara cirka 3,4 promille av det faktiska intresset.
- Det finns nu planer på att begränsa gårdens stödberättigade areal för fånggrödor till högst 25 procent av den areal som får miljöersättning, uppger Johan Åberg. När det gäller samma års odlingssäsong måste fånggrödan dessutom sås senast sista såningsdagen, under vanliga år senast den sista juni.
För skyddszoner är planerna tillsvidare att begränsa andelen till 5 procent av miljöersättningsarealen. De som redan har hunnit anmäla en större areal i år får dock hålla den. Har man mindre areal sedan tidigare får man också höja andelen till 5 procent.
Dessutom blir det inte längre möjligt att anlägga skyddszoner in till utfallsdiken. De som har hunnit göra det får hålla dem, men man får inte göra det framöver, inte ens fastän den samlade arealen med skyddszoner skulle hållas inom femprocenten.
Vintertida växttäcke också populär åtgärd
Också vintertida växttäcke är populärare än man räknat med. Därför funderar övervakningskommittén på att begränsa arealen så att man bara kan räkna in åkergrödor som spannmål och vall i växttäcket. Det skulle alltså inte längre vara möjligt att räkna in miljövallar så som naturvårdsåkrar och skyddszoner, inte heller mångfaldsåkrar så som fånggrödor och saneringsgrödor.
Ett annat alternativ är att slopa ersättningen för den areal som överskrider 60 procent. Nu är högsta möjliga andelen man får ersättning för 80 procent. Båda alternativen lär ge en inbesparing på cirka 10 miljoner euro.
Också ersättning för saneringsgrödor skulle begränsas till 25 procent av miljöersättningsarealen. Saneringsgrödorna ska framöver få finnas på samma skifte högst två år. För att få ersättningen måste man ha potatis och sockerbeta på minst två hektar. Hittills har gränsen varit fem ar.
Även placering av flytgödsel är en populär åtgärd, målet har i år överskridits med 143 procent. Det är möjligt att kommittén kommer att begränsa den stödberättigade andelen till 30 procent av gårdens miljöersättningsareal.
Det samma gäller återvinningen av näringsämnen och organiska ämnen, trots att bara 31 procent av målet för den åtgärden har uppnåtts i år.
- Avsikten med att införa begränsningar är att trygga tillräckliga medel för insatser där arealmålet ännu inte nåtts. Det gäller bland annat vård av våtmarker och jordbruksnaturens biologiska mångfald, säger konsultativa tjänstemannen Tiina Malm vid jord- och skogsbruksministeriet.
Alla anmälningar har inte ännu behandlats, närmast dem som anmält sina åtgärder till pappers. Det finns alltså en risk för att intresset för vissa åtgärder är ännu större än de nivåer som kommittén hittills kunnat ta ställning till.
SLC fruktade resultatet redan i våras
SLC:s förbundsstyrelse bekantade sig med de färska planerna på begränsningar av miljöersättningarna under sitt möte i går torsdag förmiddag. Styrelsen konstaterade att resultatet var det man fruktade redan i våras. Då krävde SLC förhandlingar för att ändra i miljöprogrammet, men statsmakten avslog SLC:s krav.
Styrelsen anser därför principiellt att det är statsmaktens ansvar att hitta nya pengar för att täcka de ökade behoven av finansiering i stället för att lägga ansvaret på jordbrukarna som förverkligat miljöprogrammets målsättningar enligt statens anvisningar.
Enligt SLC:s styrelse bör man absolut undvika begränsningar av ersättningen för placering av flytgödsel i åkermark, eftersom det är en vettig åtgärd ur miljösynvinkel, men den kräver också investeringar i ändamålsenlig utrustning.
I alla fall har SLC enligt styrelsen en viss beredskap att godkänna begränsningar i ersättningarna för exempelvis skyddszoner, vintertida växttäcken och fånggrödor.
Överskridningarna av miljöersättningarna får under inga omständigheter sparas in genom ytterligare beskärningar av LFA-stödet.
TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godftredsen@slc.fi
|
|
