|
|
30.10.2015 / Landsbygdens Folk
Patent på växter oroar agrarministrar
Den europeiska producentorganisationen Copa-Cogeca inskärper att patent på konventionella växtsorter inte främjar utvecklingen av grödor som kan anpassas till lokala förhållanden.
Det försämrar jordbrukarnas tillgång till resurser och äventyrar produktionen av livsmedel. Resultatet är en utveckling med stigande kostnader och försämrad konkurrenskraft, innovation och mångfald, anser producenterna.
Patent har redan beviljats för en broccolisort som ska motverka cancer. En tomatsort med låg vattenhalt har likaså patenterats. Egenskapen ska göra tomaten särskilt lämplig som råvara för ketchup.
Agrarkoncernen Syngenta beviljades nyligen patent på en paprika som lämpar sig för förädling inom bland annat konservindustrin. Plantan producerar paprikafrukter utan frön. Sorten har utvecklats utan användning av genteknik.
Syngenta har också tagit patent på planta, frukter och frön hos en biologiskt förädlad tomat som innehåller mer hälsosamma flavonoider. Patentansökningar för fler tomater, paprika, blomkål, morötter och sallat uppges vara under handläggning.
Nya metoder inom biotekniken
Under ministermötet diskuterades också de nyaste metoderna inom biotekniken som går ut på riktade förändringar i arvsmassan hos växter och djur. Ministrarna efterlyser klara definitioner - handlar det om genteknik eller inte?
Tekniken går under benämningen Crispr och har bara ett par år på nacken. Crispr är en förkortning av Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats och står för en ny metod för genförändring.
Crispr bygger på samma immunförsvar som bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp. Tekniken kan i detalj möblera om i arvsmassan och är både enkel, snabb och billig.
Problemet är att den nuvarande gentekniklagstiftningen är föråldrad. En revidering är på väg men dröjer ännu ett bra tag. Fram till dess vågar företagen inte satsa fullt ut på de nya metoderna.
Tyskland, Nederländerna och Danmark med flera befarar att forskningen på området kan bromsas upp om metoden klassificeras som genteknik. EU-kommissionen har redan inlett en rättslig prövning av sakläget.
Flera miljö- och konsumentorganisationer vill för sin del stoppa lanseringen av produkter som utvecklas med hjälp av Crispr-teknologin. De varnar för följderna för jordbruket om nya grödor dyker upp som inte entydigt kan anpassas till en koncis lagstiftning.
Jordbruket och klimatet
De europeiska jordbruksministrarna debatterade också om ett dokument om jordbrukets klimatpåverkan som EU-ordförandelandet Luxemburg har utarbetat inför FN:s klimatkonferens i december i Paris.
Dokumentet konstaterar att jordbruket är en källa för växthusgaser, men samtidigt en sänka för lagring av kol. År 2012 var jordbrukets andel 10,3 procent av EU:s sammanlagda utsläpp av växthusgaser.
Enligt dokumentet kan jordbrukssektorn bli ett slags huvudaktör när det gäller att förhindra direkta och indirekta utsläpp. Det är exempelvis möjligt att bromsa emissionerna från avfallshanteringen genom kompostering och biometanisering av organiskt avfall.
Jord- och skogsbruket är de enda produktionssektorerna som både släpper ut växthusgaser och bidrar till att de upptas, framhöll rådets ordförande, Luxemburgs jordbruksminister Fernand Etgen.
Han betonade att jordbrukssektorn står inför en dubbel utmaning. Sektorn ska både sänka utsläppen av växthusgaser och upprätthålla en uthållig livsmedelsförsörjning. De övriga jordbruksministrarna underströk att åtgärderna inte får hota EU:s matproduktion.
Ministrarna enades också om nästa års fiskekvoter. För Finlands del följde besluten de väntade målsättningarna. Kvoten för laxfisket bibehölls. Kvoten för torskfisket i Östersjön minskar med en femtedel och strömmingskvoten i Bottenviken med en fjärdedel.
Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com
|
|
