|
|
16.10.2015 / Landsbygdens Folk
Snellman tilldelades Marthaförbundets matkulturpris
Resten är historia. Konceptet som fick namnet REKO har spridit sig som en löpeld genom landet och har i dag närmare 85.000 medlemmar fördelat på cirka 85 ringar i Finland.
- Jag visste direkt att den franska modellen skulle fungera i Finland och det enda som skapade viss huvudbry var den finska byråkratin. Men med facit på hand har den inte satt några egentliga käppar i hjulen och allt har gått planenligt, säger Snellman.
På grund av succén har Snellman fått mycket uppmärksamhet - och priser. I våras fick han ett pris av Mässtiftelsen i Helsingfors för årets närmatsinsats (vuoden lähiruokateko-palkinto) och i början av oktober tilldelades Snellman årets matkulturpris av Marthaförbundet.
- Det är en mycket stor ära att få ta emot priset av Marthaförbundet, en rörelse jag har stor respekt för och som arbetar för samma värderingar som jag själv. Jag känner till Marthaförbundets verksamhet mycket väl eftersom min mor länge var aktiv i verksamheten, säger Snellman.
Omsättningen flera miljoner
Det finns en uppfattning om att REKO enbart är ett koncept som lockar en viss sorts konsumenter och producenter och definieras av vissa som en trend. Men verkligheten talar emot det påståendet. Enligt beräkningar omsätter alla REKO-ringar kring 8 miljoner euro.
- Det här är bara början och vi är fortfarande i en expansionfas. Jag är övertygad om att REKO kanske redan om tre år når tio procent av landets befolkning, det vill säga närmare 500.000-600.000 personer, säger han.
REKO har enligt Snellman blivit en viktig inkomstkälla för en stor del av de närmare 2.000 producenter som är med. Han visar siffror för en REKO-ring i Österbotten som i år kommer upp till en omsättning på över 200.000 euro.
Han visar också siffror för en enskild producent.
- Som du ser säljer den här producenten för upp till 2.000 euro per tillfälle. Producenten är också med i flera andra ringar och når därmed upp till en försäljning på närmare 200.000 euro. Många andra producenter kommer upp i hundratals euro försäljning per vecka och det blir stora inkomster på årsbasis. Ringarna i Jakobstad, Vasa och Karleby omsätter redan nu cirka en miljon euro per år och omsättningen kommer helt klart att öka mycket i framtiden, förklarar han.
En av grundtanken med REKO är att producenten ska få ett skäligt pris för produkterna. Enligt Snellman medför konceptet ett prispåslag på mellan 50 och 500 procent i medeltal.
- Producenterna inom REKO kan genom att inga mellanhänder tar sin del ha ett bra pris utan att det blir för högt. Det medför ett mycket högt prispåslag, säger han.
Påverkar prissättningen
Enligt Snellman påverkar också REKO detaljhandelns prissättning.
- Handeln profilerar sig i allt högre grad med lokalproducerad mat. Jag vågar påstå att REKO redan nu påverkar detaljhandelns prissättning. Priserna kan inte bli för låga, eftersom många producenter lokalt har REKO som alternativ. Det vet handeln om, menar han.
Jordbruket har under senare år genomgått en allvarlig lönsamhetskris. Snellman anser att bulkvaruproduktionen bidrar starkt till att de finländska jordbrukarna har det tufft. Enligt honom kan inte Finland konkurrera med bulk.
- I alla festtal talas det om att vi måste frångå bulkproduktionen i Finland på grund av våra nordliga förhållanden. Men ingenting händer och vi är fortfarande fast i samma fil och staten styr en fortsatt satsning på stora och effektiva enheter genom investeringsstöd. Men jag och många andra är övertygade om att det här är fel väg att gå, säger han.
Det han menar är att en stor del av de stora jordbruken inte är lönsamma, vilket nuvarande situation vittnar om.
- Många stora enheter går dåligt ekonomiskt och orsaken till det är att det finns för många aktörer som ska dela på inkomsterna. Som det är nu kommer jordbrukarens inkomst via stöd som finansieras av staten. Men vi vet alla att stödet till jordbruket sannolikt kommer att minska i framtiden. Problemet nu är att mellanhänderna i kedjan äter upp lönsamheten och så här kan det inte fortsätta i all framtid, säger han.
Förändringen bör komma underifrån
Snellman är medveten om att bulkproduktionen av olika livsmedel är nödvändig och som på ett nationellt plan är gångbart just nu för många jordbrukare. Men på sikt måste riktningen justeras, anser han.
- Vi måste gradvis minska beroendet av mellanhänderna, men det här är en process som inte ändras på en gång och genom lagstiftning. Förändringen måste komma underifrån och ett litet exempel är REKO-konceptet.
Den enda vägen att gå enligt många, inklusive Snellman, är en satsning på kvalitet, innovativitet och nya produkter. Han lyfter fram Valio som ett bra exempel.
- Valio har utvecklat nya produkter och satsat på förädlingen, vilket har gjort att finländska mjölkproducenter länge har åtnjutit ett högre pris. Vi måste satsa mera på förädling och produktutveckling för att öka lönsamheten, förklarar han.
Snellman kritiserar också tankesättet att ett jordbruk måste vara stort för att vara lönsamt. Han hänvisar till sin egen ekologiska köttproduktion som går bra ekonomiskt trots att han har en besättning på mindre än tjugo moderdjur.
- Jag tycker vi måste återskapa det traditionella samhället och börja tänka i mindre banor. Försöka fundera på orsak och verkan och ta ner diskussionen till lokal nivå. Förändringen sker inte snabbt men den är nödvändig för vi kan inte köra vidare med den här modellen med stora enheter och en ensidig produktion. På sikt kör vi rakt in i väggen, säger han.
TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
