|
|
25.9.2015 / Landsbygdens Folk
Byråkratigallringen fortskrider
Enligt Jaana Husu-Kallio är det olika saker som upplevs som svåra beroende på gården: för en stor djurgård är läkemedelsbokföringen en naturlig och nödvändig del av vardagen, medan motsvarande på en liten gård kan upplevas betungande.
- I vissa fall är det också fråga om missförstånd eller bristfällig information.
Under sommarens gårdsrunda är det få som fört fram övervakningarna som ett problem.
- Jag tror det är så att producenterna uppfattar övervakningen som del av helheten. Man upplever de kompletterande villkoren och sanktionerna som de kan ge upphov till som stora, men själva stödövervakningen upplevs inte som ett problem.
Husu-Kallio kunde för den samlade skaran journalister i veckan presentera en del av de problemen och de tänkta lösningarna. Nedan några axplock.
Problem: Man upplever att de små slakteriernas tillåtna produktionsmängder är för låga. Önskemålet är att även sådana småskaliga slakterier som producerar något mera än det som i dag definieras som ett litet slakteri, skulle kunna utnyttja de lättnader som EU-lagstiftningen tillåter små slakterier.
Lösning: JSM ämnar med hjälp av lagstiftning öka små slakteriers tillåtna årliga produktionskapacitet från 1.000 djurenheter till 5.000. Förordningen om livsmedelsanläggningar ändras efter att att den obligatoriska anmälningen om ändringen fått EU-kommissionens välsignelse.
Problem: En del av fjäderfäslakterierna är så små i EU-skala, att man för de egna fjäderfäna som slaktas på gården kunde tillämpa de lättnader som EU tillåter för gårdslakterier när det gäller fjäderfä och kaniner.
Lösning: JSM ändrar på förordningen om slakt i liten skala så, att årligen kan 40.000 kilogram fjäderfä och kaninkött som slaktats på gården levereras till minutförsäljning utan att gården uppfyller alla kraven i förordningen om livsmedelsanläggningar och utan köttgranskning. Ändringen kräver EU-kommissionens godkännande.
Problem: Det bör föras bok över foder som köpts till gården. Uppfattningen är att det i foderbokföringen ska framkomma från vilket basskifte det egenproducerade ensilaget eller fodersäden kommer och vilka djurgrupper som ätit av fodret och när, alltså användning på egen gård. För pressad ensilage borde det framgå om fodret kommer från eget, arrenderat eller sambrukat skifte.
Lösning: Foderbokföringens krav är inte så stränga som beskrivits ovan. Det bör informeras ytterligare foderlagstiftningens krav. Det finns inte krav på att bokföringen bör vara basskiftesvis varken för eget spannmål eller andra på gården odlade foderväxter. För balarnas del krävs inte uppgiften om fodret är från ett eget skifte eller från ett arrenderat skifte. Inte heller krävs en skiftesvis anmälning över till djuren matat foder.
Problem: Kraven på antalet vattenpunkter/tvätthoar som krävs i en livsmedelslokal anses överdriven.
Lösning: JSM och Evira gör behövliga förtydliganden i lagstiftningen och anvisningarna.
Problem: Långa vattenhoar i så kallad amerikansk stil har i bland räknat som en vattenpunkt, ibland som flera.
Lösning: Enligt Evira bör man från fall till fall avgöra om vattenhons kant är tillräckligt lång för att alla djuren ska få tillräckligt med vatten. Evira kontrollerar sina anvisningar, så att tolkningen blir enhetlig. För byggnation som understöd ekonomiskt (till exempel med investeringsstöd) tillåter bestämmelserna användningen av långa hoar, så länge varje djur får tillräckligt med plats för att dricka. Det krävs till exempel inte att mellanväggar byggs i en lång vattenho.
Problem: Kraven på mjölkgårdarnas mjölkrum är delvis föråldrade, eftersom mjölkrummen används på ett annat vis och inte har samma betydelse som förr i och med att mjölkningstekniken gått framåt.
Lösning: JSM och Evira ändrar på lagstiftningen och anvisningarna så att de motsvarar dagsläget.
Problem: Man har uppfattat att kraven på skyddskläder i vissa fall är överdrivna och påverkar för mycket det så kallade Oiva-vitsorden. Oiva-vitsorden ges av Evira efter en tillsyn i livsmedelslokalen för att ge konsumenterna information om lokalens livsmedelssäkerhet.
Lösning: JSM går igenom den nationella lagstiftningen gällande skyddskläder, så att man där det är möjligt kan utnyttja den flexibilitet som EU-lagstiftningen tillåter. På motsvarande vis går Evira igenom sina anvisningar om skyddskläder.
Problem: Informationen om lättnader i förordningarna går inte tillräckligt snabbt till aktörerna eller övervakarna. Problemet upplevs också vara kulturellt: trots att världen har börjat ändra sig i väldigt snabb takt, går informationen inte lika snabbt fram.
Lösning: JSM börjar publicera ett månatligt e-brev om ändringar i lagstiftning som berör livsmedelssektorn.
Problem: Det finns överlappning i den bokföring över djurmediciner som produktionsgårdarna och veterinärerna bör göra och bokföringen ska göras till många olika ställen.
Lösning: JSM och Evira utreder frågan och gallrar bort överlappningar där det går. Förutom lagstiftningen kräver även mjölkningstekniken (mjölkrobotar) att uppgifterna bokförs.
Anna Kujala
anna@tipos.fi
|
|
