|
|
18.9.2015 / Landsbygdens Folk
Blygsamt krisstöd hjälper inte långt
Krisstödet till medlemsländerna fördelades till 80 procent av de landsvisa mjölkkvoterna som var i kraft till slutet av mars detta år. Resten 20 procent fördelades enligt inverkan av Rysslandskrisen, det svåra läget inom svinsektorn och ställvis torka i Europa. Med facit på hand kan konstateras att Finland av denna fördelning av 20 procent av medlen inte erhöll någon andel alls.
- Båda summorna är ytterst blygsamma i förhållandet till det faktiska behovet, konstaterar ordförande Holger Falck.
- Finlands andel av krisstödet från EU beaktar inte nära på det inkomstbortfall jordbruket lidit efter det att Ryssland införde importförbud i augusti i fjol. Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (centern) kan inte sägas ha lyckats väl i förhandlingarna på rådsmötet, konstaterar Falck.
Bortfallet närmare 400 miljoner euro på årsnivå
- Jordbrukets inkomstbortfall räknas till närmare 400 miljoner euro på årsnivå. Läget underlättas inte av att producentpriserna fortfarande är i botten och även vädrets makter har ovanligt mycket prövat näringen detta år. Företagarinkomsten från jordbruket, det som blir kvar för jordbrukarens eget arbete och som ersättning för insatt kapital i jordbruket, torde detta år bli rekordlågt på en nivå som inte är hållbar på sikt.
- Då krisstödens belopp nu är klara återstår hur fördela dessa så rättvist som möjligt mellan jordbrukarna med de randanmärkningar som finns i besluten. Beredningen av hur medlen skall fördelas har inletts mellan producentorganisationerna och jord- och skogsbruksministeriet denna vecka och inkommande måndag samlas förhandlarna, konstaterar verksamhetsledare Johan Åberg.
- Målsättningen är att medlen så snabbt som möjligt kunde delas ut för att ens delvis hjälpa till i krisen för dem som kommer att få ta del av dem. Målsättningen är att åtminstone merparten av krismedlen skall delas ut under de närmaste månaderna. Vi kan inte godkänna att jordbrukarna skulle tvingas vänta ett år på pengarna.
Vad det gäller stödmodellen med vilken pengarna skall fördelas är beredningen ännu på hälft. En utmaning kan vara att hitta en användbar juridisk grund för detta tillfälliga stödsystem. Gällande EU-medlen lovar kommissionen maximal flexibilitet, men det är osäkert om de nationella medlen kan fördelas på samma sätt.
- Förhandlingar förs dock redan med kommissionen och målsättningen är att både de nationella och EU-medlen skall kunna betalas ut som en helhet. En viktig målsättning är också att hitta en stödmodell som passar så bra som möjligt för alla produktionsinriktningar, eftersom den pågående lönsamhetskrisen inte drabbat endast mjölk- och svinproduktionen, utan även t.ex. potatis- och spannmålsproduktionen har drabbats hårt, säger Åberg.
|
|
