|
|
18.9.2015 / Landsbygdens Folk
Finland fick 9 miljoner då EU fördelade krismedel
Ytterligare 30 miljoner euro ska användas för uppköp av mjölkprodukter som fördelas till flyktingar. Resten, eller 420 miljoner euro, ska fördelas mellan medlemsländerna på ett möjligast rättvist sätt.
Enligt Hogan har arbetet inte varit lätt. Medlemsländerna har vitt skilda problem. Dessutom måste paketet sys ihop på ett sätt som ger regeringarna individuellt spelrum.
Fördelningen bygger till 80 procent på medlemsländernas mjölkkvoter under det senaste året. Den resterande delen ska kompensera ländernas specifika förluster med anledning av det ryska embargot, låga gris- och mjölkpriser och sommarens torka.
Tyskland får mest
Enligt Hogan har kommissionen strävat till en rättvis och solidarisk fördelning av de nationella kuverten för att hjälpa de medlemsländer som har råkat mest illa ut. Nu ska regeringarna avgöra hur pengarna bäst kan användas.
Tyskland får det största beloppet, 69 miljoner euro. Följande är Frankrike med 63 miljoner, Storbritannien får 36 miljoner, Nederländerna 30 miljoner, Polen 29 miljoner medan Spanien och Italien vardera erhåller 25 miljoner euro.
Finland får nöja sig med 9 miljoner euro, något mer än Sverige med 8,2 miljoner. Danmark får 11,1 miljoner euro. Av de baltiska staterna får Estland 7,6 miljoner, Lettland 8,5 miljoner och Litauen 12,6 miljoner euro.
Finlands jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen uttryckte en viss besvikelse över det finländska kuvertet. Han betecknade beloppet som anspråkslöst mot bakgrunden av de faktiska förlusterna.
- Enbart den finländska mjölksektorns förluster till följd av det ryska importembargot uppgår till ett par hundra miljoner euro, anmärkte Tiilikainen.
Han medgav ändå att beloppet är 30 procent högre än Finlands faktiska andel av EU:s mjölkproduktion. Det märks att kommissionen har försökt beakta embargots effekter på den finländska mjölksektorn, medgav ministern.
Något missnöjd var också Österrikes jordbruksminister Andrä Rupprechter, som har begärt betydligt större stödbelopp för sina familjejordbruk i landets bergstrakter. Österrike får 7 miljoner euro och det räcker inte på långt när, sade Rupprechter.
Flexiblare kontrollregler
Som väntat är EU-kommissionen beredd att flexa för att underlätta den tidigarelagda utbetalningen av direktstöd. Pengarna kan till största delen utbetalas genast från den 16 oktober om handlingarna har kontrollerats. Fältkontrollen kan vänta till senare.
Kommissionen håller som tidigare fast vid principen att inte höja interventionspriset för skummjölkspulver. Detta föranledde igen Frankrikes jordbruksminister Stéphane Le Foll att protestera.
Enligt Le Foll är interventionen den enda verksamma åtgärden när det gäller att stabilisera mjölkpriset. Där måste stödpriset höjas. Men Hogan vill i stället utvidga stöden för privat lagring av mjölkpulver.
Lagringstiden förlängs till högst ett år medan stödbeloppet fördubblas. Det blir också möjligt att avbryta lagringen efter nio månader. I så fall måste mejerierna emellertid erlägga en straffavgift på tio procent av stödet.
Kommissionen är dessutom beredd att betala lagringsstöd för 100.000 ton ost. Mängderna fördelas mellan medlemsländerna på basen av deras respektive ostproduktion. Efter tre månader ska det bli möjligt att omfördela outtnyttjade kvoter mellan medlemsländerna.
På detta sätt vill kommissionen förebygga risken att lagringsstödet fördelas orättvist. Detta var exempelvis fallet på hösten i fjol. Då måste lagringsstöden stoppas för att Italien genast lade beslag på nästan 85 procent av stöden.
Stödet för lagring av griskött ska på Danmarks begäran också omfatta fett och späck. Däremot finns ännu inget stort hopp för exporten till Ryssland. Kommissionen gör vad den kan men de ryska attityderna måste också förändras, sade Hogan.
De flesta medlemsländer har meddelat att de är införstådda med kommissionens stödpaket. Det finns fortfarande vissa förbehåll när det gäller interventionspriserna. Saken ska ännu diskuteras på ministermötet i november.
Nu återstår det för medlemsländernas regeringar att godkänna paketet och inleda de nationella stödåtgärderna. Enligt minister Tiilikainen ska jordbruksministeriet och landsbygdsverket Mavi i snabb takt besluta hur EU-pengarna bäst kan användas.
|
|
