I fjol uppnådde jordbruksföretagaren 37 procent av den målsatta företagarinkomsten. I år blir resultatet ännu svagare. Naturresursinstitutet (Luke) publicerade i dag förhandsresultaten av jordbrukens lönsamhetsbokföring för 2014.
Nedgången i producentpriset 2015 och spannmålsskörden som blir sämre än året innan tär på jordbrukets lönsamhet. Svinnäringens och spannmålsodlingens lönsamhet har minskat redan under flera år.
– Situationen förvärras av att även mjölkproduktionsnäringens lönsamhet försvagas klart i år. Detta är av stor betydelse eftersom mjölkgårdarna står för cirka hälften av landets sammanlagda företagarinkomst från jordbruket, konstaterar forskare Jukka Tauriainen på Luke.
Förlusten ökade 2014
Jordbruksföretagens omsättning stannade 2014 på samma nivå som året innan, dvs. cirka 141 000 euro. Jordbruksstöden utgjorde 36 procent av omsättningen. Produktionskostnaderna ökade med en procent, till 186 000 euro. Efter att produktionskostnaderna dragits av blev förlusten för jordbruks- och trädgårdsföretagen nästan 29 000 euro. Företagarförlusten var sju procent större än 2013.
Företagarinkomsten stannar på 16 900 euro. Detta innebär att företagarfamiljen fick 37 procent både av timlönskravet på 15,1 euro och av kravet på 4,7 procent i avkastning på eget kapital.
Avkastningen på totalt kapital har varit negativ sedan 2002. År 2014 stannade avkastningen på totalt kapital på –2,3 procent. Då har också företagarfamiljens krav på lön för eget arbete dragits av som kostnad.
Om både kostnaderna för eget och främmande kapital dras av från intäkterna till fullt belopp, får man fram den arbetsinkomst som är företagarens lön. För lite under 2 000 arbetstimmar stannade arbetsinkomsten i genomsnitt på 50 cent per timme.
Bästa lönsamheten i växthus och ladugårdar
År 2014 var växthusproduktionen mest lönsam. Trots nedgången i mjölkpriset, som började i slutet av året, hade mjölkproduktionen den nästbästa lönsamheten. Övrig nötkreatursskötsel var trea. Regionalt var lönsamheten bäst i mellersta och norra Finland, dvs. för jordbruk i C-stödområdet.
Lönsamhetsmålet uppnåddes av nio procent av företagen. Av gårdarna var cirka hälften nötkreatursgårdar. Cirka 40 procent av gårdarna var spannmålsgårdar, övriga växtodlingsgårdar och trädgårdar. Över 60 procent av gårdarna var större än genomsnittet.
År 2014 var andelen jordbruksföretag som inte fick någon företagarinkomst alls 36 procent.
– Det är oroväckande att antalet gårdar utan inkomst var fler än året innan. I år kommer andelen troligen att växa ytterligare, befarar Tauriainen.
Förhandsresultaten på webbplatsen Ekonomidoktorn
Förhandsresultaten för 2014 baserar sig på cirka 160 företags kontrollerade bokslut samt på företagsspecifika prognoser för cirka 700 gårdar med lönsamhetsbokföring. I prognoserna har man beaktat ändringar i produktionsinsatser och producentpriser, ändringar i stöd samt regionala ändringar i genomsnittlig skörd per gröda.
De gårdsvisa resultaten har viktats för att beskriva de 36 000 största jordbruks- och trädgårdsföretagens genomsnittliga resultat. I de gårdsvisa prognoserna utgår man från att gårdarnas storlek hålls oförändrad och att de producerar samma produkter med samma produktionssatsningar som under de tidigare åren.
Prognosresultaten finns på Lukes webbplats Ekonomidoktorn i webbtjänsten jord- och trädgårdsbruk.
Ytterligare information
forskare Jukka Tauriainen, Luke, tfn 029 532 6580, fornamn.efternamn@luke.fi
