|
|
11.9.2015 / Landsbygdens Folk
Potatisodlarna: Andra sektorer än mjölk behöver också krisstöd!
- Det är välkommet att mjölksektorn som har drabbats hårt av handelskriget mellan EU och Ryssland får krisstöd. Vi har ingenting emot att mjölkproducenterna får krispengar. Men det som vi kritiserar är att bara den sektorn får stöd. Alla andra jordbruksnäringar har också lidit hårt som till exempel vi potatisodlare, säger Hemberg.
Potatisodlarna har flera magra år bakom sig. Hösten 2012 och våren 2013 drabbades stora områden i Lappfjärd av översvämningar och många odlare drabbades av skördeförluster. Några månader senare på sommaren införde Ryssland importförbud på europeisk potatis med sjunkande priser som följd.
- Vi har flera krisår bakom oss och det finns inga marginaler potatisodlarna. En stor del av oss har kassakris. Samtidigt är stöden uppskjutna och situationen som vi har nu är en enda stor mardröm. Därför är det mycket viktigt att vi och alla andra näringar inte glöms bort, säger Antfolk.
De får medhåll av svinköttsproducent Tomas Långgård.
- Mjölk är i behov av ett krisstöd och det är bra att den sektorn får stöd. Men i likhet med potatissektorn och många andra näringar har också köttsidan upplevt en lönsamhetskris på grund av handelskriget mellan EU och Ryssland. Det borde vara balans och rättvisa i allt, säger Långgård besviket.
SLC också kritiskt
SLC:s verksamhetsledare Johan Åberg, som deltog i bondedemonstrationen i Bryssel i måndags, är också besviken över EU-kommissionens beslut att endast stöda mjölksektorn.
- SLC har konsekvent framfört att också svin- och potatisnäringen är i djup lönsamhetskris och behöver riktade krisåtgärder. Det budskapet har vi också berättat direkt till jordbrukskommissionär Phil Hogan. Så kommissionen kan inte skylla på att den inte vet hur det står till på gårdarna inom olika sektorer. Därför skulle det nu ha varit motiverat att kommissionen hade tagit en flexiblare linje och tillåtit medlemsländerna att friare distribuera krispengarna, säger han.
Men det finns också en logik i kommissionens beslut. Åberg syftar på att mjölksektorn av tradition har haft en särställning inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Utöver det står sektorn inför stora utmaningar i och med att kvotsystemet avvecklades i år.
- En annan motivering är att mjölksektorn har förlorat procentuellt mest på grund av handelskriget med Ryssland. Andra sektorer, som till exempel potatis och svin, var i kris redan tidigare. Det är en av motiveringarna till att mjölksektorn nu får ett krispaket, förklarar han.
Åberg vet inte i detalj vilka diskussioner som har förts i kommissionen. Han håller med om att det kan låta underligt att andra sektorer inte skulle vara berättigade till krisstöd för att de drabbades tidigare än mjölksektorn av Rysslands importstopp.
- Återigen handlar det om att mjölk- och nötköttssektorn stöds via den gemensamma jordbrukspolitiken medan marknaden ska reglera de övriga sektorerna. Det här är en del av bakgrunden till EU-kommissionens vilja att stöda enbart mjölksektorn.
Men att nötköttssektorn inte nämns i diskussionerna tycker han är förvånande.
- Det går inte heller bra för den sektorn - men trots det nämns den inte alls den här gången.
Kommissionens argument håller inte, enligt Antfolk och Hemberg.
- Det är en undanflykt att hävda att till exempel svin- och potatissektorn inte är i kris för att vi drabbades tidigare av handelssanktionerna. Tvärtom är det en ännu större anledning att de sektorerna behöver krisstöd. För det ska väl också finnas kött och potatis till mjölkglaset också i framtiden? frågar de sig.
Krisstödet på femhundra miljoner euro ska fördelas mellan EU-ländernas respektive mjölksektorer. Hur fördelningen genomförs i praktiken är i det här skedet oklart.
- EU-kommissionen och den särskilda jordbrukskommittén ska behandla detaljerna.
Bra att andra sektorer reagerar
Parallellt med EU-kommissionen bereder också Finlands regering ett mindre krispaket till jordbruket. Hur stora summor det rör sig om är oklart och det är också oklart om och när stödet kan utbetalas.
- Från statens sida förs nu diskussioner med EU-komissionen om hur stödet ska kunna betalas ut. För att kunna betala ut ett nationellt krisstöd måste det finnas en juridisk grund från EU. Möjligheterna är i det här skedet oklara, säger Åberg.
Åberg tycker det är bra att andra sektorer nu reagerar.
- Andra sektorer genomgår också en lönsamhetskris och nu måste vi sätta press på våra nationella beslutsfattare. EU verkar inte ha reagerat och i stället kan vi försöka påverka så att de andra sektorerna beaktas i det nationella krispaketet.
Hur mycket krisstöd behöver potatissektorn? Antfolk behöver inte fundera länge på frågan.
- 400 euro per hektar, det vill säga sju miljoner euro åt hela den finska potatissektorn. Det skulle motsvara det före detta potatisstödet som togs bort för några år sedan och fungera som vårt krisstöd.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
