|
|
11.9.2015 / Landsbygdens Folk
30 meter byråkrati överräcktes till Husu-Kallio
Hon övergick till ekologisk odling år 2005, men de 46 korna är fortfarande i konventionell produktion. Hon har nyligen investerat i en lösdriftsladugård och tar emot besök av både skol- och dagisbarn för att visa hur maten produceras.
Klädstrecksidén förverkligades tillsammans med Mari Tabell och MTK:s områdeschef Sirpa Lintunen och i samband med Huttunens öppna dörrar-evenemang på gården i slutet av augusti hängdes klädstrecket med blanketter upp. Det väckte märksamhet också i medierna.
Nu hänger klädstrecket på jord- och skogsbruksministeriet och nästa anhalt blir Bryssel.
- Jag hade aldrig kunnat aldrig tro att vi skulle få så här stor synlighet, säger Huttunen.
Konkreta förenklingsförslag skulle minska pappersarbetet
Budskapen hon vill föra fram är att producenten bör ha rätt att sköta sitt dagliga arbete utan att ständigt känna rädsla och osäkerhet inför byråkratin.
- Producenterna borde kunna lita på de beslut som myndigheterna fattar och lita på att besluten är opartiska och att samma sak gäller i hela landet. Dessutom bör producenterna ha rätt till en rättvis behandling samt ges möjligheter att rätta till sina fel. Sanktioner bör vara förståeliga och stå i proportion till hur allvarlig förseelsen är.
Huttunen menar att många saker skulle gå relativt lätt att åtgärda ifall olika myndigheter började samarbeta.
- Jordbrukarna borde kunna registrera sig och uppdatera sina uppgifter via ett enda system, och samtidigt ge lov att uppgifterna får vidarebefordras till olika myndigheter. I dagsläget är det nämligen så att precis samma uppgifter ska lämnas in till fyra, fem olika instanser. Det blir enorma mappar med papper, för även om man kan fylla i en hel del elektroniskt så måste man ändå skriva ut blanketterna för att kunna arkivera dem. Ibland känns det onekligen som om det är viktigare att pappren är i skick än att man sköter om sitt jordbruk och sina djur.
Mari Tabell, som i 18 år har jobbar som tjänsteman har under åren sett hur byråkratin och antalet blanketter ständigt ökar.
- Ibland känns det faktiskt som att producenterna ska lämna in en blankett bara de sticker näsan utanför sitt hem och går ut till ladugården, säger hon.
Ett annat missförhållande som Huttunen påtalar är att dataförbindelserna inte fungerar överallt i glesbygden. Många kämpar med dåliga förbindelser, vilket ytterligare ökar arbetsbördan.
- Dessutom är det besvärligt att alla instanser har olika system. Med samarbete och utvecklade digitala tjänster skulle mycket vara vunnet.
Stödpolitiken skapar behov av kontroll
Jaana Husu-Kallio lyssnar intresserat på alla synpunkter och applåderar Huttunens initiativ.
- Vi på ministeriet är mycket positivt inställda. Det är just sådant här vi behöver; konkreta exempel som vi kan jobba tillsammans med att lösa. Allt behöver inte ens ske lagstiftningsvägen. Vi har redan vissa exempel på att somliga problem går förvånansvärt lätt att åtgärda.
Husu-Kallio påminner ändå om att i de ekonomiskt trängda tiderna har man inte haft resurser att utveckla digitaliseringen i önskvärd takt eftersom det är dyrt.
- Vi ska komma ihåg grundproblematiken. Eftersom EU delar ut jordbruksstöd, som utgör en stor del av budgeten, så vill man kontrollera att resurserna används effektivt och att pengarna går till rätt ändamål. Skulle EU inte ha någon stödpolitik skulle blanketternas antal vara betydligt färre. Det här är helt enkelt priset vi får betala för att få våra stöd. Finland har inte hittills råkat ut för riktigt stora återbetalningar och det beror ju på att vi skött oss bra.
Hon medger ändå att det inom unionen finns en hel del förfaranden som är förlegade och borde moderniseras.
- Vi har full förståelse för jordbrukarnas frustration och inte vill tjänstemännen heller ha så här mycket byråkrati. Men nu ska vi inte söka syndabockar utan försöka lösa problemen.
På ministeriet kommer man nu att göra upp en lista över problem och möjliga åtgärder.
Husu-Kallio kommer också överens med Kaisa Huttunen om ett besök på hennes gård nästa sommar.
- Då ska vi se var vi står och vad vi lyckats åstadkomma på ett år.
Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi
|
|
