Miljöministeriet utreder möjligheten att frångå förfarandet för avgränsning av föröknings- och rastplatserna för flygekorrar. Avsikten med denna ändring är att lätta på NTM-centralernas arbetsbörda och bidra till en smidigare förvaltning i enlighet med regeringsprogrammet. Ändringen ska dock inte försämra skyddet av flygekorren. Flygekorren förblir en art som enligt EU kräver noggrant skydd, och det är också i fortsättningen förbjudet att skada eller förstöra flygekorrens föröknings- och rastplatser.
I Finland påträffas förutom flygekorren även 48 andra djurarter som nämns i bilaga IV till EU:s habitatdirektiv och vars föröknings- och rastplatser inte får skadas eller förstöras. Flygekorren är den enda art som avgränsningsförfarandet gäller, och det dessutom endast i skogsbruksområden. Avgränsningsförfarandet omfattar de föröknings- och rastplatser som myndigheterna har registrerat i sina system. Förbudet mot att skada och förstöra platserna gäller dock alltid och överallt.
Gränserna för en sådan föröknings- och rastplats för flygekorrar som man är medveten om fastställs i samband med planeringen av skogsavverkning, och då bestäms även vilken skogsbehandling som är tillåten. När närings-, trafik- och miljöcentralen har fått information av Finlands skogscentral om en anmälan om användning av skog i ett område med en föröknings- eller rastplats för flygekorrar, ska centralen enligt naturvårdslagen bereda och fatta beslut om avgränsning. Skogscentralen ska också underrätta markägaren, eller en representant för markägaren, och den som innehar avverkningsrätt om att flygekorrar påträffas. Förfarandet för avgränsning är alltså kopplat till anmälan om användning av skog – beslut om avgränsning fattas inte i annat fall. Beslutet gäller avverkning enligt den specifika anmälan om användning av skog, det innebär alltså inte permanent skydd av det område som eventuellt avgränsas, t.ex. ifall flygekorrar längre fram i tiden inte längre påträffas i området.
Förfarandet för avgränsning har tillämpats redan i tio år, och tack vare det kan det tas god hänsyn till flygekorren i samband med skogsbehandling. I fortsättningen behövs dock mer rådgivning, liksom även fler, och mer täckande, anvisningar. Även den anvisning som gäller myndigheternas verksamhet bör ses över.
De beslut om avgränsning som fattats i anslutning till skogsbehandling har bara gällt omkring 1–2 procent av flygekorrarna i Finland. År 2014 fattades sammanlagt 512 beslut om avgränsning i Finland på basis av anmälningar om användning av skog. I över hälften av fallen har NTM-centralen inte kunnat fastställa några föröknings- eller rastplatser som fortfarande är i användning, och avverkningen har inte begränsats.
Markägaren har rätt till full ersättning av staten, om förbudet mot att skada eller förstöra föröknings- eller rastplatser för de djurarter som nämns i bilaga IV till habitatdirektivet orsakar betydande olägenheter. För att få ersättning krävs inte beslut om avgränsning.
Olika aktörer kommer att höras under beredningen av lagändringen. Det kommer också att begäras in utlåtanden om propositionen. Avsikten är att överlämna propositionen till riksdagen under höstsessionen. Att frångå förfarandet för avgränsning av föröknings- och rastplatserna för flygekorrar är ett av de förslag till ändrad lagstiftning som syftar till att anpassa NTM-centralernas verksamhet efter de minskade resurserna.
Mer information:
Esko Hyvärinen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 094, fornamn.o.efternamn@ymparisto.fi
Satu Sundberg, regeringsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 278, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Pressmeddelanden publiserades på finska den 10.9.2015
